Fler elever ska få stöd utanför klassrummet: ”Sätter spår”
Regeringen skrotar extra anpassningar i klassrummet och fler elever ska få stöd i mindre separata grupper.
Men redan i dag får allt fler stöd i så kallade särskilda undervisningsgrupper utanför klassen.
– Det är inte kul. Det sätter spår, säger gymnasieeleven Féline Tanner i SVT:s nyhetsdokumentär Svenska smärtpunkter: OBS-klassens återkomst?
Riksdagen har nyligen röstat igenom en förändring av skollagen som innebär att extra anpassningar i klassrummet tas bort och ersätts med stödundervisning i mindre grupp i ämnena matte och svenska.
Undervisningen ska kunna ges en begränsad tid. Vem som får hjälp ska avgöras av återkommande standardiserade tester från första klass.
Dessutom har man ändrat bestämmelserna kring ”särskilt stöd”. Det nuvarande kravet på att stödinsatser i första hand ska ges inom ramen för den ordinarie undervisningen tas bort.
Kul att vara i klassrummet
Féline Tanner, 18, har ADHD och har under nästan hela sin skolgång varit i behov av någon form av stödundervisning. Hon har testat både extra anpassningar och ibland lämnat sin ordinarie klass för att få hjälp i mindre grupp.
– När jag var mindre så var jag nog lite överallt, jag var ganska pratig. Men jag tycker det är väldigt kul att vara i klassrummet, säger hon.
Även om stödet i mindre grupp ibland har varit positivt för hennes skolresultat är Féline kritisk till att det nu ska bli lättare att ge elever stöd utanför klassrummet.
– Det känns som att vara ett hopplöst fall. Det är inte kul, det sätter spår.
Allt fler får stöd
Den nya skollagen ska träda i kraft 2028 men redan nu får allt fler elever undervisning i så kallad ”särskild undervisningsgrupp”. Under läsåret 2025-2026 var det över 17 000 elever i grundskolan, enligt Skolverket.
Riksförbundet Attention, som jobbar för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar varnar för att förändringen kan leda till diskriminering.
– Just nu är det lite tendenser att tänka att vi tar bort dem som har det svårare, så stoppar vi undan dem nånstans, så blir det bättre för de andra, säger ordföranden Eric Donell.
L: Barn har blivit exkluderade
Skolinspektionen har pekat på brister i dagens system med anpassningar. Utbildningsminister Simona Mohamsson (L) ser förändringarna som helt nödvändiga för att elever ska kunna få rätt stöd.
– Vi har haft en kultur i svensk skola där alla barn ska tryckas in i ett och samma klassrum oavsett utmaningar och behov. Det har lett till att de barn som behöver stöd allra mest har blivit exkluderade och förpassats till att sitta längst bak i klassrummet med hörselkåpor och en Ipad, så kan vi inte ha det, säger hon.
Så ser dagens stödsystem i skolan ut
Extra anpassningar
En mindre ingripande stödinsats, som normalt är möjlig att genomföra inom ramen för den ordinarie undervisningen, utan att något formellt beslut fattas.
Särskilt stöd
Är en mer ingripande åtgärd för en elev och kräver ett beslut från skolans rektor. Normalt sett handlar detta om insatser som inte är möjliga att genomföra för lärare inom ramen för den ordinarie undervisningen, men det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör. Särskild undervisningsgrupp är en form av särskilt stöd.
Åtgärdsprogram
Ska upprättas för en elev som skolan bedömer är i behov av särskilt stöd och är skriftlig bekräftelse på vilka stödåtgärder som ska sättas in. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas, men de kan inte kräva en specifik stödinsats.
Källa: Skolverket
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.