Här delas klassen upp: ”En belöning”
Det nya stödsystemet i skolan ska göra det lättare för elever att få undervisning utanför klassrummet.
Samtidigt varnar kritiker för att förändringen kan leda till diskriminering.
Johan Skytteskolan testar att dela upp eleverna mer och för 11-åriga Pavle leder detta till ökad studiero.
– Det är en belöning, säger han i nya avsnittet av SVT-dokumentärserien Svenska smärtpunkter.
När svensklektionen för årskurs fem på Johan Skytteskolan i Stockholm börjar går en grupp elever till ett mindre rum tillsammans med en lärare. Det kallas för Studion och dit går elever i mellanstadiet som har behov av stöd i vissa ämnen.
– Vissa trivs jättebra och skulle jättegärna vilja vara där mer och vissa vill inte så gärna gå dit, säger läraren Louise Uggla.
”En belöning”
11-åriga Pavle ville först inte gå till studion. Men sen tänkte han om.
– De första två gångerna tänkte jag, varför är jag här? Är jag så jobbig i klassrummet? Men sen fattade jag att det är en belöning, säger Pavle.
När SVT ställde frågan om fler elever än i dag i behov av extra stöd bör få undervisning i mindre grupp svarar alla riksdagspartier ja. Riksdagen har nyligen klubbat igenom ändringar i skollagen som gör att fler elever ska kunna undervisas utanför klassrummet från och med 2028.
Varnar för diskriminering
Men redan nu får allt fler elever undervisning i så kallad ”särskild undervisningsgrupp”. Under läsåret 2025-2026 har det handlat om över 17 000 elever i grundskolan, enligt siffror från Skolverket.
Riksförbundet Attention, som jobbar för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, är kritiska till ändringarna i skollagen och menar att det nya stödsystemet kan leda till diskriminering.
Studion ska utökas
Nästa år ska Johan Skytteskolan utöka verksamheten i studion och fler barn från andra årskurser ska kunna gå dit för att få hjälp. Läraren Karin Rosshagen, som också jobbar på Johan Skytteskolan, är positiv, men uttrycker samtidigt en viss oro för hur tillgången till resurser i framtiden kommer att se ut.
– Jag tycker att det känns som en bra satsning just nu. Sedan vet jag inte hur allt blir. Vi har inte oändligt med pengar i skolans värld, säger hon.
Så ser dagens stödsystem i skolan ut
Extra anpassningar
En mindre ingripande stödinsats, som normalt är möjlig att genomföra inom ramen för den ordinarie undervisningen, utan att något formellt beslut fattas.
Särskilt stöd
Är en mer ingripande åtgärd för en elev och kräver ett beslut från skolans rektor. Normalt sett handlar detta om insatser som inte är möjliga att genomföra för lärare inom ramen för den ordinarie undervisningen, men det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör. Särskild undervisningsgrupp är en form av särskilt stöd.
Åtgärdsprogram
Ska upprättas för en elev som skolan bedömer är i behov av särskilt stöd och är skriftlig bekräftelse på vilka stödåtgärder som ska sättas in. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas, men de kan inte kräva en specifik stödinsats.
Källa: Skolverket
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.