Soldat tog sitt liv – Försvarsmakten kritiseras i intern utredning
Publicerad 19.44
Soldaten hade mått dåligt i nära ett halvår och varit sjukskriven för självmordstankar när han friskförklarades och åter fick tillgång till vapen.
Fyra dagar senare sköt han sig till döds på jobbet.
”Det saknas analys och åtgärdsplaner för hur vi ska hantera en suicidnära person,” skriver Försvarsmakten i en intern utredning.
Soldaten hittades av sina kollegor bakom en byggnad på platsen där han arbetade, skjuten till döds med ett tjänstevapen.
Soldaten hade mått dåligt en längre tid.
Han hade uttryckt självmordstankar, sagt att han inte ville hålla i vapen, skrivits in akut för psykiatrisk vård och därefter sjukskrivits i hemmet.
När han återvände till arbetet var det på halvtid och i en vapenfri tjänst.
Ungefär fem veckor innan han tog sitt liv utfärdade en vårdcentral ett friskintyg åt honom.
Han fortsatte dock i en vapenfri tjänst och uttryckte enligt Försvarsmaktens interna utredning att humöret var ”svajigt”.
När resten av hans ordinarie förband återvände från en övning fattades beslut att han åter skulle få tillgång till vapen.
Fyra dagar senare tog han sitt liv.
”Saknar utarbetad rutin”
I den interna utredningen av händelsen riktar Försvarsmaktens utredare skarp kritik mot myndighetens arbete:
”Det saknas analys och åtgärdsplaner för hur vi ska hantera en suicidnära person efter det initiala akuta omhändertagandet,” skriver utredarna, och Försvarsmakten ”saknar en utarbetad rutin för rehabilitering av suicidnära.”
Utredarna föreslår därför att myndigheten tar fram just en sådan rutin.
Försvarsmaktens generalläkare Claes Ivgren ger dock tummen ner till förslaget.
Regelverken finns redan, menar han.
– Det blir inte bättre för att jag författar en rutin till, utan det blir bättre om vi använder de verktyg som finns och de rutiner vi redan har, säger Claes Ivgren.
Chefer kan få hjälp av försvarshälsan, Försvarsmaktens företagshälsovård, att bedöma och utreda en persons arbetsförmåga.
– Det är tvärprofessionellt, med läkare, sjuksköterska, psykolog och arbetsterapeut inblandade. Det syftar till att skapa förutsättningar för en fysisk, organisatorisk eller social miljö som är anpassad efter individens svårigheter. Utan att låta jätteteknokratisk: Sätt honom inte i en situation där han kan må dåligt, bli ensam, ha tillgång till vapen, säger Claes Ivgren.
– Tyvärr så är det till del ett individuellt ansvar, till del ett chefsansvar. I det här läget så har inte individ och chef mött varandra i behoven. Och försvarshälsan har inte haft möjlighet att ge det stöd som vi professionellt kan ge.
”Delar inte den uppfattningen”
Oavsett om regelverken finns, är frågan om Försvarsmaktens chefer har praktiska möjligheter att använda dem.
Utredarna konstaterar att cheferna med personalansvar varken får ”tillräcklig, kvalitativ förberedande utbildning för att hantera suicidnära person”, eller praktiska förutsättningar att göra det.
Inte bara är organisationen byggd så att ”de yngsta och oerfarna officerarna är de som ofta får det svåra chefskapet”.
Kraven är dessutom höga. Tillväxttakten och ”stora personalbrister ... gör att trycket på den enskilde är hög”.
”Chef med personalansvar sitter då i en milt sagt ohållbar sits att kunna hantera personal som visat suicidnära tankar,” skriver utredarna, och ”den enskilde chefen har små möjligheter att uppfylla lagens krav på rehabilitering.”
– Jag delar inte den uppfattningen. Kunskapen hos första linjens chefer kan vi säkert förbättra, det kan vi alltid göra. Det är klart att om du är ung och oerfaren så behöver du mera stöd. Men att de inte skulle ha möjligheter, det delar jag inte, säger Claes Ivgren.
– Det finns verktyg när man känner att man som chef inte klarar av att bedöma en medarbetares mående. Då ringer man sin försvarshälsa.
– Min analys av det här är att vi måste bli tydligare generellt i myndigheten på vilket stöd Försvarsmakten har för första linjens chefer.
Men om cheferna upplever sig ha så mycket krav på sig att leverera krigsförband att de inte har tid eller möjlighet i praktiken att prioritera det här, är det något för varje organisationsenhet att ta tag i på egen hand, eller kräver det mer av ett helhetsgrepp?
– Jag tror nog att Försvarsmakten är medveten om att det är ett väldigt högt tryck på organisationen. Och man arbetar nu kontinuerligt med att försöka hitta olika sätt att avlasta första linjens chefer, säger Claes Ivgren.
– Självklart är huvuduppgiften att leverera krigsförband. Men jag brukar säga lite fräckt till chefer runt omkring mig, att det blir inga krigsförband om vi inte har människor i dem. Den viktigaste leveransen en chef har, det är en frisk och hel människa som är fysiskt och psykiskt stabil. Om du då är första linjens chef och säger att du inte har tid med människorna för att du ska skapa krigsförband, då har vi misslyckats någonstans i synen på vad det är vi gör.