Sjuttio förslag smalnades av till fyra för att sedan bli ett. Juryn har utsett Andrén Fogelströms och Felts ”Varvstornen” till vinnare. Stadsarkitekt Finn Williams på Malmö stad har suttit med i juryn, bland annat för att säkerställa att vinnaren följer Malmö stads riktlinjer för höga hus.
– Eftersom de gör avtryck i Malmöbornas stadsbild är det viktigt att de ger tillbaka något också, säger han.
Det kommer den här konstruktionen att göra, bland annat genom byggnaden ”Droppen”, som ska vara tillgänglig för alla Malmöbor. Exakt vad som kommer att finnas där vet man däremot inte i dagsläget.
– Det kommer att vara en rund volym som är skapad av 100 procent återbrukat material. En väldigt lekfull och inbjudande plats som kommer att knyta an på ett väldigt fint sätt till Solhöjdsparken söder om huset, säger Finn Williams.
Höghuset väntas bli runt 23 våningar högt, men det kan bli både högre och lägre. Det är väldigt tidigt i processen, påminner Finn Williams om. Han är också tydlig med att det inte är Malmö stad som ska bygga huset, utan den privata aktören Varvsstaden, som ägs av Peab och delar namn med stadsdelen där den nya byggnaden ska resas.
Hanne Brink, utvecklingschef på Varvsstaden, säger att det är svårt att svara på när Malmöborna kan få se byggnaden som en del av Malmös skyline. Ett vinnande förslag är utsett, men arbetet återstår med att färdigställa detaljplanen och att utveckla förslaget vidare innan byggnaden kan börja projekteras och byggas.
– Projektet sätts igång nu, kan man säga, säger Hanne Brink.
Varför just det här bidraget utsågs till vinnare har flera förklaringar, berättar Finn Williams. Främst att det ger tillbaka något till Malmöborna och dessutom präglas av ett genomgående hållbarhetstänk.
– Varvsstaden har varit nästan världsledande när det kommer till återbruk, det vill säga gamla delar av byggnader som återanvänds. Men det har hittills använts mest för kontorshus och inte riktigt för bostäder. Det här är ett av de första bostadshusen i Varvstaden som är riktigt ambitiöst när det gäller återbruk.
Den planerade utformningen är också ett typexempel på vad de kallar ”malmöitisk arkitektur”.
– Det skulle inte ha fungerat någon annanstans. Och det är precis det vi är ute efter.
Till exempel föreslås runda glaselement på fasaden som ska vara en blinkning till plaketter som prydde fartygen som byggdes i Kockumsvarvet.
– Men nu byggs något annat än båtar här, nu byggs ett nytt grannskap, säger Finn Williams.