Förslaget: Rödflagga gängkriminella och deras anhöriga
Tidöpartierna tillsätter utredning: ”Blir världsledande”
Publicerad 16.47
Gängkriminella och deras anhöriga ska kunna rödflaggas i ett myndighetsregister.
Syftet är att kunna blocka dem från bidragssystem, hindra dem att ta offentliga uppdrag och vistas på särskilda platser – utan att de dömts för brott.
– Vi ska göra det väldigt jobbigt att vara gängkriminell i Sverige, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).
Förslaget presenterades på en pressträff i Rosenbad under onsdagsförmiddagen.
Regeringen och SD ska tillsätta en utredning om en så kallad särlagstiftning för gängkriminella – personer med koppling till gängen som direkt eller indirekt understödjer deras verksamhet.
Utredningen ska ta fram ett förslag till ett register för att identifiera dem och ”rödflagga” individer i de gängkriminella miljöerna. En rödflaggning ska kunna innebära olika former av begränsningar, exakt vilka ska utredningen titta på, understryker Gunnar Strömmer.
– Det skulle kunna innebära att man stryper tillgången till olika bidragssystem. Man kan tänka sig att en sån här rödflaggning gör att man inte med automatik kan få vissa jobb eller vissa offentliga uppdrag. Man kan tänka sig att det skulle kunna innebära en begränsning i vilka människor man får träffa eller umgås med eller var man får röra sig geografiskt, säger justitieministern.
Personer ska kunna hamna i registret oavsett om de dömts för något brott eller inte.
– Poängen är ju att vi måste hitta andra sätt att angripa den här brottsligheten än att använda bara lagföring, alltså brott och straff, säger Gunnar Strömmer.
Vinge: Kan stängas ute från välfärden
Henrik Vinge (SD), ordförande i justitieutskottet, säger att särlagstiftningen – om den blir verklighet – kommer att göra Sverige världsledande i att bekämpa gängen.
– Det skulle bland annat kunna leda till att man stängs ute från välfärdssystemet. Många gängkriminella har i dag en basinkomst i form av en felaktig sjukskrivning och det skulle vi kunna förvägra dem med det här systemet, säger han.
Anhöriga som understödjer gängkriminella till exempel genom att ha en bil skriven på sig eller hanterar pengar skulle också kunna hamna i registret. Men exakt hur man avgör om en person ska rödflaggas får utredningen titta på, säger Gunnar Strömmer.
Hur undviker man att en syster eller en kompis drabbas för att de har kontakt med en gängkriminell?
– En naturlig utgångspunkt är att det inte ska räcka med att du känner någon som är kriminell eller att du är ett syskon. Utan det här måste förstås utformas på ett rättssäkert sätt och träffa dem som har en koppling som är problematisk.
– Det är en realitet att gängkriminella ofta verkar genom att använda närstående eller sociala sammanhang för att främja sin verksamhet och det måste man kunna fånga med en sån här lagstiftning, säger Strömmer och säger att en rödlistning ska kunna överklagas.
Röstade emot S-förslag om maffialag
Utredningen ska också se över kronvittnessystemet, för att underlätta för brottsmisstänkta att vittna mot andra gängkriminella.
Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson Theresa Carvalho (S) välkomnar förslaget som hon tycker är bra i sak, men menar att det kommer i senaste laget.
”Vi socialdemokrater har varit frustrerade hela mandatperioden över att dyrbar tid gått förlorad när regeringen inte velat dra igång detta utredningsarbete”, skriver hon i en kommentar.
Det påminner enligt henne om S förslag att införa en maffialag, som Tidöpartierna röstat emot. Den innehåller begränsningsåtgärder, ett utvecklat kronvittnessystem men även att gängkriminella ska kunna ställas till svars för hela sitt gängs samlade brottslighet.
Gunnar Strömmer avfärdar S-förslaget som en pappersprodukt.
– De har haft en rubrik som heter maffialag. Om man tittar på de papprena är det kanske, två eller fyra sidor med 16 puntker och dubbelt radavstånd. Det finns ingen riktig substans i det de anför.