För 13 år sedan stod Fredrik Reinfeldt i Davos, i Schweiz, och deklarerade industriarbetarnas död. ”Vi brukade ha människor i industrin, men de har i princip försvunnit”.
Fredrik Reinfeldts famösa uttalande var i sak fel redan då. Men ska nog läsas i en kontext där stora delar av Sveriges samhällselit närde en idé om att praktiskt arbete var något förgånget. Att framtidens jobb skulle kräva allt fler år på högskolan och att teoretisk kunskap var det som skapade ekonomiskt värde i samhället.
Under början av 2000-talet beskrevs de praktiska yrkesprogrammen på gymnasiet nästan alltid som något man läste om man var lite trög och inte klarade av skolan. Liberalernas Jan Björklund var mer än de flesta drivande i att sprida och cementera denna märkliga syn på yrkesutbildning.
Den negativa retoriken skrämde bort ungdomarna från yrkesprogrammen på gymnasiet.
Andelen unga som läste ett yrkesprogram sjönk från omkring hälften till mindre än en tredjedel. Medelklassen slutade skicka sina ungdomar till praktisk utbildning.
Sverige fick allt fler kommunikatörer och samhällsvetare. Men allt färre yrkeskunniga arbetare.
Fredrik Reinfeldts och Jan Björklunds syn på yrkesarbetarna som något förgånget var inte isolerat till de två. Det fanns brett inom politiken. Även inom socialdemokratin, som under 2000-talet tappade fokus på rollen som arbetarklassens politiska språkrör, närdes en bild av att det fanns ett egenvärde i att alltfler blev akademiker. Att hälften av ungdomarna skulle läsa på högskolan blev ett mål.
Men nu har pendeln svängt. I takt med digitalisering, AI och kraftfull telekommunikation så kan alltfler tjänstemannajobb rationaliseras bort eller flyttas till länder med lägre lönenivåer.
Alltfler löntagare förstår värdet av att kunna skapa saker med sina händer. Laptop-tjänstemännen har det lite mer motigt.
Praktiska yrkesprogram på gymnasiet börjar åter bli ett alternativ för medelklassens ungdomar.
På arbetsmarknaden ser vi hur det börjar ljusna för arbetarna. Medan det ser fortsatt tufft ut för många tjänstemän. Antalet inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen med gymnasieutbildning är idag på ungefär samma nivåer som för några år sedan. Medan gruppen arbetslösa med eftergymnasial utbildning har stigit med 25 procent.
Arbetslösheten i alla LO-förbundens a-kassor har sjunkit. Medan arbetslösheten i akademikernas a-kassa ökar.
Värst ser det ut för tjänstemän som jobbat med IT och Data. Antalet arbetslösa i denna gruppen har ökat med smått osannolika 80 procent under de senaste åren.
Även i lönekuvertet finns nu tecken på att det ljusnar för arbetarna. Där lönerna för närvarande stiger snabbare för arbetare än för tjänstemän.
Nu gäller det att ställa om Sverige och växla upp antalet unga som läser yrkesprogram.
Sverige behöver lämna bakom oss idén att utbildning ska löna sig. Istället behöver vi främja yrkeskunnande, hantverksskicklighet och produktivt arbete.