Debatten om artificiell intelligens handlar ofta om kapplöpningen mellan världens största teknikföretag. Fokus ligger på vem som kan bygga de mest avancerade modellerna, investera mest kapital eller säkra störst tillgång till datacenter och beräkningskraft. Men när AI nu börjar få en allt större påverkan på näringsliv, offentlig sektor och samhällsutveckling riskerar vi att missa en avgörande fråga: Hur säkerställer vi att framtidens AI faktiskt fungerar för hela världen?
I dag utvecklas merparten av de mest avancerade AI-systemen i ett fåtal länder och företag. De tränas ofta på data som i hög grad speglar västerländska språk, erfarenheter och samhällsförhållanden. Samtidigt står stora delar av världens befolkning fortfarande utanför utvecklingen. FN:s utvecklingsprogram UNDP varnar i rapporten The Next Great Divergence för att AI riskerar att förstärka globala skillnader om tillgången till kompetens, data och digital infrastruktur fortsätter att vara ojämnt fördelad.
Diskussionen handlar om risken att låg- och medelinkomstländer hamnar efter. Men konsekvenserna stannar inte där. När AI utvecklas utifrån ett begränsat antal perspektiv riskerar systemen också att bli mindre relevanta, mindre träffsäkra och mindre användbara i en global ekonomi.
För svenska företag är detta redan en affärsfråga. Många svenska företag verkar på internationella marknader och möter kunder, leverantörer och samarbetspartners i vitt skilda delar av världen. När AI används för kundservice, produktutveckling, riskbedömningar eller beslutsstöd behöver systemen kunna hantera olika språk, kulturella sammanhang och lokala förutsättningar. Om utvecklingen domineras av ett begränsat antal marknader riskerar viktiga perspektiv att gå förlorade.
Samma sak gäller offentlig sektor. AI används i dag för att stödja allt från sjukvård och utbildning till myndighetsarbete och samhällsplanering. För att systemen ska vara tillförlitliga krävs representativa data och en förståelse för olika människors behov och livssituationer. Det handlar ytterst om kvalitet, inte bara om inkludering.
Samtidigt sker en utveckling som får betydligt mindre uppmärksamhet. I många länder i det globala syd investeras det nu i digital infrastruktur, AI-kompetens och lokala innovationsmiljöer. Indien har genom omfattande satsningar på digital offentlig infrastruktur skapat förutsättningar för nya AI-tillämpningar inom både offentlig sektor och näringsliv. I flera afrikanska länder växer initiativ fram för lokala språkmodeller och AI-lösningar som utvecklas utifrån regionala behov och förutsättningar.
Utvecklingen speglar också en diskussion som pågår i Sverige. Under de senaste åren har flera initiativ presenterats för att stärka svensk AI-kapacitet, bland annat genom utvecklingen av stora språkmodeller anpassade för svenska förhållanden. Syftet är att säkerställa att svenska språket, svenska data och svenska samhällsbehov finns representerade i morgondagens AI-lösningar. I grunden är det samma resonemang som förs i många andra delar av världen. AI fungerar bättre när den tränas på språk, data och kunskap som speglar de samhällen där den ska användas. Sveriges satsningar visar att frågan om representation och relevans i AI inte bara är viktig för det globala syd utan för alla länder som vill kunna påverka sin digitala framtid.
I rapporten Constraint to Capability: Flipping the Narrative on AI in the Global South, framtagen av SAS Institute tillsammans med Global Center on AI Governance, lyfts hur fler länder kan bidra till att forma framtidens AI genom investeringar i kompetens, data och styrning. Rapporten pekar på att ett bredare globalt deltagande i AI-utvecklingen inte bara är en fråga om rättvisa. Det är också en fråga om innovation, robusthet och långsiktig hållbarhet.
För Sverige borde detta vara en strategisk fråga. Svenska företag är beroende av öppna marknader, internationella samarbeten och tillgång till global kompetens.
Det innebär att Sverige har mycket att vinna på att fler länder får möjlighet att utveckla egen AI-kompetens och bygga egna innovationsmiljöer. Ett bredare deltagande i AI-utvecklingen skapar bättre förutsättningar för nya lösningar, nya affärsmodeller och nya samarbeten. Det minskar också risken för att utvecklingen koncentreras till ett fåtal aktörer och marknader.
Därför behöver Sverige verka för fler internationella samarbeten kring AI-kompetens, forskning och digital infrastruktur. Vi behöver stärka samarbetet med länder som bygger upp nya AI-ekosystem och bidra till utvecklingen av gemensamma principer för ansvarsfull AI. Vi behöver också säkerställa att frågor om representativa data, flerspråkighet och transparens blir en naturlig del av det internationella samarbetet kring AI.
AI kommer att påverka hur framtidens ekonomi, offentlig sektor och samhällen fungerar. Frågan är därför inte bara vem som ska använda tekniken. Frågan är också vem som ska vara med och forma den.
Framtidens AI blir bättre när fler får vara med och bygga den.
Josefin Rosén, expert på tillförlitlig och etisk AI-användning på SAS Institute