Regeringens utredare Gunnel Lindberg föreslår att det ska införas en ny lag som ger polisen möjlighet att ingripa i cybermiljö. I dag är de möjligheterna ”väldigt begränsade”, enligt justitieminister Gunnar Strömmer (M).
– Man är där ute, men man ser att man saknar rättsliga förutsättningar att ingripa på det sätt som man behöver göra, säger han på en pressträff.
Polisen, tullen och Säpo ska enligt utredaren få rätt att ”bereda sig tillgång till informationssystem”, det vill säga hacka sig in i till exempel mobiler, datorer och krypterade meddelandetjänster, för att ändra, blockera eller radera uppgifter för att förhindra eller avbryta brott.
Det kan handla om att avbryta ett pågående dataintrång, stoppa systematiska bedrägerier mot äldre, radera sexuellt övergreppsmaterial på barn, stänga ner illegala drogförsäljningssajter eller stoppa gängrekrytering i chattar.
Dataintrång
Lagen ger polisen rätt att vidta åtgärder som annars är kriminaliserade som dataintrång, enligt utredaren. Hon jämför med att polisen i den fysiska miljön får begå inbrott för att göra en husrannsakan.
Enligt Gunnar Strömmer är lagen en game-changer.
– Det har en stor potential att verkligen utgöra ett skifte, säger han, och tillägger att det är ett verktyg som ligger i topp på polisens önskelista.
Han konstaterar samtidigt att det kommer att kräva resurser, och Gunnel Lindberg framhåller även att det kan ta tid innan polisen skaffat sig teknisk förmåga att till exempel stänga ner en chatt.
– De har vissa möjligheter i dag men det är klart att det här skulle kräva mycket mer. Det skulle vara en uppbyggnad under ett antal år, säger hon.
För att polisen ska få gå in och störa kriminell verksamhet i cybermiljö krävs att brottet har minst ett års fängelse i straffskalan. Det krävs även en tydlig koppling till Sverige.
Ska granskas
Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden ska granska och se till att reglerna följs.
– Det är ett starkt verktyg polisen får, med ganska generell tillämpbarhet, men med inbyggda garantier på annat sätt, säger Gunnel Lindberg.
Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2027 och ska vara tidsbegränsad i fem år.
Förslagen skickas nu på remiss, men justitieministern är tydlig med att han vill gå vidare och säger att det är bråttom.
– Vår inriktning är att ha en sådan här lagstiftning på plats om ett år.
Fakta: Den nya lagen
Ska kunna användas av polisen, tullen och Säpo.
Brotten ska helt eller delvis begås med hjälp av digitala informationssystem.
Brotten ska ha koppling till Sverige, till exempel att brottet begås av någon i Sverige eller riktas mot någon i Sverige.
Brotten ska ha minst ett års fängelse i straffskalan.
Lagen ger myndigheterna rätt att vidta åtgärder som annars är kriminaliserade som dataintrång.
Exempel på brott som polisen kan komma åt med den nya lagen: Systematiska bedrägerier, narkotikaförsäljning online, sexualbrott mot barn, cyberspionage, olika brott inom ramen för ”crime as a service”.
Särskilt utpekade personer vid polisen, tullen och Säpo ska få fatta beslut om de flesta typer av ingripanden. Raderingsbeslut ska dock fattas av åklagare.
Källa: Utredaren Gunnel Lindberg