← Alla nyheter

SVT Gävleborg · 5 dygn sedan Lokalt

27-åriga Junie vill ha folkdräkt till midsommar – har letat i månader

Midsommar närmar sig – men trots att hon letat i månader har Junie Norgren inte hittat någon Forsadräkt än. För henne handlar dräkten om kärleken till bygden, och allt som är gammalt. Men hon är också del av en större rörelse som värdesätter folkdräkten i dag.

27-åriga Junie vill ha folkdräkt till midsommar – har letat i månader

Midsommar närmar sig – men trots att hon letat i månader har Junie Norgren inte hittat någon Forsadräkt än.

För henne handlar dräkten om kärleken till bygden, och allt som är gammalt. Men hon är också del av en större rörelse som värdesätter folkdräkten i dag.

För tre år sedan fick Junie Norgren köpa sitt barndomshem i Forsa i Hälsingland. Nu bor hon där med sambo och två döttrar.

I flera år har hon tänkt att hon skulle vilja ha en folkdräkt att bära på speciella tillfällen, som midsommar, nationaldagen och skolavslutningar. De senaste månaderna har hon letat aktivt – men det är hon inte ensam om.

Fjärde våg av folkdräktsintresse

Just nu pågår en stor våg av intresse för folkdräkter.

– När det sker stora förändringar i samhället aktiveras vårt intresse för kulturarv, säger Marie Ulväng, dräktforskare och docent i ekonomisk historia och modevetenskap vid Stockholms universitet.

När blir folkdräkten trendig och varför? Modevetaren Marie Ulväng förklarar:

Åsemi Byström bor på en släktgård i Forsa och har flera Forsadräkter, ärvda av kvinnliga släktingar, att välja på.

Hel folkdräktsgarderob

För henne ligger fokus verkligen på den lokala och historiska förankringen.

– Min garderob är så lokal att jag kan skilja på nordöstra Forsa och sydvästra Forsa, säger Åsemi Byström.

I de många folkdräktsgrupper hon är med i på Facebook ser hon ett nytt intresse, där folk vill köpa en dräkt, vilken som helst.

– Det finns två tydliga strömningar av dräktintresserade, där den ena är starkt knuten till det traditionella och gemenskapen i en bygd och den andra är mer fri. Det finns till exempel ett begrepp: ”dräktsallad”, där man kan blanda delar, hej vilt som man känner för. Det är också en gemenskap, men inte kring en plats, säger modeforskaren Marie Ulväng.

De som vill ha en dräkt, vilken som helst, vad är det de lockas av tror du?

– Jag tror det är känslan av att vilja ha något annat än det vanliga i konsumtionssamhället. En önskan om andra material. Det finns ett intresse för hantverk och textilier i den här gruppen. Sedan är det också känslan av historia som lockar. Dräkten står för något annorlunda, säger Marie Ulväng.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Läs hela artikeln hos SVT Gävleborg →

Metodai Nyheter är en nyhetsaggregator. Hela artikeln finns hos källan. Upphovsrätten tillhör respektive medium.