Under 2025 kom en efterlängtad höjning av ROT från 30 till 50 procent av arbetskostnaden. Tyvärr kom den med ett stort förbehåll, nämligen att det bara skulle gälla från maj till december under 2025.
Höjningen gjorde stor nytta under perioden, inte minst för småföretag. Innan ROT- höjningen upplevde Måleriföretagen i Sveriges medlemsföretag den högsta nivån av konkurser sedan 1990-talet. Även inom glasbranschen har många företag haft det tufft. Det höjda ROT-avdraget infördes när nybyggnationen i stora delar av landet tvärnitade i kombination med räntor som sköt i höjden och hög inflation, vilket sammantaget gav sämre köpkraft. Därför var höjningen nödvändig och efterlängtad.
Det höjda ROT-avdraget gav en direkt effekt på den privata marknaden. Totalt utfördes arbeten med ROT-avdrag för drygt 22 miljarder kronor under 2025. Det kan jämföras med 12,5 miljarder året innan. Det innebär att svenska folket tagit hand om sina hem i nästan dubbelt så stor utsträckning som föregående år. Höjningen gav önskad effekt men att ROT-avdraget främst används som ett konjunkturverktyg gör oss oroliga och bekymrade över att politikerna verkar ha glömt vad avdraget verkligen ger för resultat.
Det vanligaste argumentet emot ROT-avdraget är att det bara gynnar en redan köpstark grupp som egentligen inte behöver det. Statistiken hos Skatteverket talar för att det inte stämmer. Där köpen av ROT-jobb ökat mest är hos dem som har en lön runt medianen. När regeringen höjde ROT-avdraget till 50 procent ökade andelen och de totala investeringarna mest hos genomsnittssvensken. Det är sålunda inte en reform som bara gynnar höginkomsttagare.
Grupper med inkomster på mellan 200 000 och 700 000 kronor om året står för mer än två tredjedelar av alla betalade ROT-kronor. Det är småbarnsfamiljer och pensionärer som prioriterar att ta hand om sina hem. Detta måste fortsätta att uppmuntras.
Om vi vill att Sveriges befolkning ska kunna bo bra, krävs det möjlighet att renovera och underhålla bostäder. För egnahem- och bostadsrättsägare är ROT-avdraget kanske det viktigaste redskapet staten har för att uppmuntra detta. För att få tillgång till avdraget krävs att du anlitar ett företag som betalar skatt. Alltså de seriösa, ofta småföretagare, som i stor utsträckning är våra medlemsföretag.
Alla vinner på att du som ska måla om eller renovera och energieffektivisera dina fönster anlitar seriösa företag. De enda förlorarna är företagen som inte betalar skatt, arbetsgivaravgifter eller har kollektivavtal. ROT-avdraget minskar kraftigt deras osunda konkurrenskraft. Det vittnar våra medlemsföretag om i hela landet.
Flera undersökningar som gjorts genom åren visar också att ROT-avdraget till stor del är självfinansierande. Bland annat har Svenskt Näringsliv gjort beräkningar som pekar på en självfinansieringsgrad så hög som 80 procent. Byggföretagens beräkningar har varit något lägre, men även dessa har varit så höga som två tredjedelar av kostnaden. Det betyder att alla de positiva effekter vi får för småföretag, privatpersoner och sund konkurrens nås genom i sammanhanget små kostnader för staten.
Den växande underhållsskulden omfattar hela fastighetsbeståndet, privata bostäder inräknat. Vi löser inte renoverings- och underhållsbehoven i någon del genom tillfälliga åtgärder. Däremot vet vi att ett höjt ROT-avdrag ökar investeringarna i bostäder. Så låt de hårt arbetande människorna behålla mer av sina pengar och investera i de hus och lägenheter som är en så viktig del av vårt land. Höj därför ROT-avdraget permanent till 50 procent för att skapa långsiktiga förutsättningar som gynnar hela samhällsekonomin.
Pontus Sjöstrand, vd Måleriföretagen i Sverige
Jenny Svärd, vd Glasbranschföreningen