I Danmark, Norge och Island kan den som utsätts för våld av sin partner själv knacka på hos ett skyddat boende och få komma in. Men inte i Sverige. Här ska en misshandlad kvinna som fruktar för sitt liv först kontakta socialtjänsten, som bedömer om hon har behov av skyddat boende. Med den nya lagen skulle våldsutsatta kvinnor få en enklare väg in på skyddat boende, som i de andra nordiska länderna.
– Jag tror inte att varken kommunerna eller polisen känner till den här möjligheten, säger Susanne Gosenius som arbetar med Bops, brottsoffer och personsäkerhet, vid polisen i Region Syd.
Bops gör riskbedömningar bland annat kring om någon riskerar att utsättas för våld av en partner och därför skulle behöva stöd i form av skyddat boende, skyddade personuppgifter eller annat.
Susanne Gosenius upptäckte att den nya socialtjänstlagen (från 1 juli 2025) innehöll en öppning för att den som är hotad eller misshandlad ska kunna gå direkt till skyddat boende utan att först behöva gå via socialtjänsten. Men det är fortfarande oklart hur lagen ska tolkas och om den verkligen omfattar även skyddade boenden. Därför har den här möjligheten ännu inte börjat användas, berättar hon.
● Den nya socialtjänstlagen, SoL, har nu ett år på nacken. I den öppnas möjligheten att personer över 21 år, utan barn, själva ska kunna söka sig till skyddade boenden för akut skydd.
● Det innebär att frångå principen om individuell behovsprövning för den som ska få komma till skyddat boende.
● En förutsättning är att kommunerna har fattat ett generellt beslut som tillåter detta och sluter avtal med de skyddade boenden som ska ta emot kvinnor akut.
● Socialtjänsten gör sedan behovsprövningen i efterhand.
Susanne Gosenius menar att det i dagsläget finns olika tolkningar av hur det här nya regelverket ska användas. Det behövs ett klargörande från regeringen, anser hon. Därför tog en poliskollega upp saken vid ett möte med socialminister Camilla Waltersson Grönwall (M) tidigare i juni.
– I andra länder kommer de till skyddat boende i ett tidigare skede, det behöver inte eskalera till dödligt våld. Vi behöver ha mycket lägre trösklar in till skyddat boende även här i Sverige, säger Erika Gyllenswärd, verksamhetsutvecklare hos polisens nationella operativa avdelning för arbetet mot våld i nära relationer.
Hon var den som lyfte frågan om att förenkla vägen in på skyddade boenden med socialministern. Ur hennes perspektiv är poängen dels snabbare skydd för utsatta kvinnor, dels att det blir lättare för polisen att utreda det våld som en kvinna utsatts för när brottsoffren, de utsatta kvinnorna, är i trygghet.
– Vi vill att man ska kunna komma direkt till ett skyddat boende och få stöd och hjälp. Sen kopplas socialtjänsten in för att få vidare stöd, säger hon.
Erika Gyllenswärd har tidigare arbetat som verksamhetschef på ett skyddat boende för kvinnor i Norge. Där bodde många kvinnor som överhuvudtaget inte skulle ha kommit ifråga för ett skyddat boende i Sverige, berättar hon.
Erika Gyllenswärd suckar över att socialtjänstens handläggare ibland saknar kunskap och kompetens kring våld i nära relationer och därför landar fel i sina bedömningar. Till exempel kan de handläggare som arbetar med barnärenden ha en tendens att spela ner allvaret i våld och hot mellan föräldrarna.
– Vi inom polisen hade tjänat jättemycket på att det hade fungerat som i de andra nordiska länderna, att kvinnojourerna och de skyddade boendena har beslutanderätten. Då kommer man in på skyddat boende i ett tidigare skede. I Sverige behöver man vara i princip sönderslagen innan det blir aktuellt.
Möjligheten i den nya socialtjänstlagen att själv ta sig till ett skyddat boende, skulle dock inte gälla alla. Den omfattar bara personer över 21 år, och utan barn.
Mamman i Lomma som Sydsvenskan berättat om skulle på grund av detta inte heller med den nya lagen i ryggen ha kunnat komma in på ett skyddat boende med sina barn.
Mamman borde enligt polisen ha fått flytta med sina barn till ett skyddat boende, då både hon och barnen enligt polisen löpte risk att utsättas för våld från pappan. Men Lommas socialtjänst sade nej.
Och mamman i Lomma är inte ensam – många kvinnor som söker skydd på skyddade boenden kommer dit med sina barn. Erika Gyllenswärd anser att denna aspekt av lagen behöver utvärderas.
– Vill vi verkligen att kvinnor med barn inte ska omfattas? Det behöver man titta på, säger hon.
Lidija Jakob, styrelseordförande för Malmö Kvinnojour, kände inte till att den nya lagen öppnar de här möjligheterna – men välkomnar det:
– Det vore jättebra. Låt kvinnorna komma till oss direkt, så bedömer vi deras behov. Vi kan det här. Mina kollegor har spetskompetens i det, säger hon.
Att kvinnorna idag ska gå via socialtjänsten innebär att det tar längre tid innan de kan få skydd, anser Lidija Jakob:
– En kvinna som är utsatt för våld är redan sönder, som en sorglig sång. Hon ringer till oss och söker hjälp, men när vi lotsar henne vidare till socialtjänsten så blir det en fördröjning.
– Då tänker hon kanske att ”jag gör det om en månad”. Men om en månad kan det vara för sent. Då kanske vi tänder ett ljus för henne istället.
Precis som Erika Gyllenswärd är hon dock kritisk till att lagen inte omfattar kvinnor med barn:
– Spontant tycker jag det är fel att barnen inte omfattas. Jag tycker inte att man ska exkludera barnen.
Så här fungerar skyddade boenden i Danmark: Här får kvinnor skydd direkt från våldsamma män.