Skapa ett konto för att ta del av artikeln
Artikeln är en del av vår exklusiva nyhetstjänst Marknadsnytt. Du får enkelt tillgång genom att skapa ett kostnadsfritt konto.
Hoppa till innehållet
Artikeln är en del av vår exklusiva nyhetstjänst Marknadsnytt. Du får enkelt tillgång genom att skapa ett kostnadsfritt konto.
Varor försvinner från butiksgolvet och dyker senare upp på andrahandsmarknader, i slutna grupper på nätet eller säljs vidare via olika plattformar. Där omvandlas stöldgods till pengar i den kriminella ekonomin. Konsekvenserna märks inte bara för handeln, utan också för konsumenter och medarbetare i butik.
– Det här påverkar hela handeln. När stölder och hot blir en del av vardagen får det konsekvenser för arbetsmiljön, tryggheten och företagens möjligheter att bedriva verksamhet, säger Nina Jelver, säkerhetschef på Svensk Handel.
Handelsföretag lägger i dag stora resurser på säkerhetsarbete och brottsförebyggande åtgärder. Samtidigt vittnar många om en situation där stölder sker öppet och återkommande, ofta på ett sätt som tyder på planering och systematik.
Enligt Svensk Handel behöver kopplingen mellan mängdbrott och organiserad brottslighet uppmärksammas mer. När tillgrepp i butik blir en del av större kriminella flöden handlar det inte längre bara om enskilda händelser, utan om ett bredare samhällsproblem.
Under Almedalsveckan samlar Svensk Handel ledande företrädare frånhandel, politiken, polis och rättsväsende för att diskutera hur stöldkedjan kan förstås och motverkas – från butiksgolv till andrahandsmarknad och vidare in i den kriminella ekonomin.
– Under lång tid har butiksstölder ofta beskrivits som mindre allvarliga brott. Men när de kopplas till organiserad brottslighet behöver frågan ses i ett större sammanhang. Mängdbrotten har blivit ett samhällsproblem säger Nina Jelver.