Sverige behöver investera stort i elnäten. Elektrifieringen av industri och transporter, etableringen av datacenter samt ökade krav på beredskap beräknas innebära investeringar på cirka 30 miljarder kronor per år. Samtidigt är elnäten reglerade monopol där investeringarna i slutändan betalas av hushåll och företag.
Kostnadstrycket märks redan hos slutkunderna. Nils Holgersson-gruppens senaste kartläggning visar att elnätsavgifterna steg med i genomsnitt 8 procent mellan 2025 och 2026, och med 26 procent på tre år. Därför måste varje krona som investeras i elnäten ge tydlig nytta för hushåll och företag: mer kapacitet, högre leveranssäkerhet och lägre systemkostnad över tid.
För perioden 2024–2027 uppgår elnätsbolagens intäktsramar till cirka 326 miljarder kronor. Det är pengar som ska bidra till högre kapacitet, bättre leveranssäkerhet och ett elsystem som klarar industrins och samhällets växande behov. Men mer pengar räcker inte om investeringarna inte samtidigt leder till effektivare drift och bättre användning av det nät som redan finns.
Det är här den kommande elnätsregleringen blir viktig. Inför nästa tillsynsperiod väntas ett så kallat TOTEX-perspektiv få större betydelse. Det innebär det att regleringen inte bara tittar på hur mycket som investeras, utan på hur väl nätbolagen använder sina totala resurser: investeringar, drift, underhåll, kvalitet och effektivitet.
För nätbolagen blir det ett skifte. Det kommer inte att räcka att visa att pengar har investerats. Satsningarna behöver också visa effekt över tid: högre kapacitet, bättre kvalitet, färre störningar och mer nytta för hushåll och företag.
Trots det ser många aktörer den nya regleringen som en framtida utmaning. Det anser vi är ett misstag. De investeringar som görs i dag påverkar kostnader, drift och nätavgifter under lång tid framöver. Därför behöver nätbolagen börja anpassa sina arbetssätt redan nu, oavsett om det handlar om stora nätbolag, mindre kommunala nät eller regionala aktörer med olika förutsättningar och digital mognad.
Digitalisering kan här göra konkret skillnad genom bättre driftledning, realtidsdata och beslutsstöd. Men delar av branschen präglas fortfarande av manuella processer, gamla modeller och begränsad överblick över nätets kapacitet. För mindre nätbolag med begränsade resurser blir omställningen särskilt svår att bära på egen hand.
Därför blir samarbete, gemensamma driftmodeller och bättre datadelning mellan bolag allt viktigare. Utan detta riskerar skillnaderna mellan nätbolag att växa, kostnaderna för företag och hushåll att öka och trycket på konsolidering i delar av marknaden att bli större.
Goda svenska exempel finns redan. Norra Nätdrift, där åtta mindre elnätsbolag ingår, visar hur mindre aktörer kan bygga gemensam förmåga i stället för att bära hela utvecklingskostnaden var för sig. Genom samarbete och digitala arbetssätt för övervakning och styrning kan bolagen få bättre kontroll över avbrott, kvalitet och totalkostnader. Det är en väg fler nätbolag behöver gå.
Frågan är därför inte om elnäten ska byggas ut. Frågan är hur utbyggnaden kan kombineras med smartare drift, bättre nätutnyttjande och tydligare kostnadskontroll.
Vi anser att tre saker måste ske nu.
För det första måste effektivitet och kvalitet upp på ledningsnivå. Det räcker inte att se detta som en teknik- eller regleringsfråga. Hur nätet planeras, drivs och följs upp påverkar både kundernas kostnader, intäktsramarna och Sveriges elektrifiering.
För det andra måste utbyggnad kombineras med smartare och digitaliserad drift. Sverige behöver mer nät, men också bättre användning av det nät som redan finns.
För det tredje måste samarbetet öka. Gemensamma arbetssätt, datadelning och driftmodeller blir viktiga för att mindre aktörer inte ska hamna efter när kraven på effektivitet skärps.
Sverige behöver ett elnät som klarar elektrifieringen utan att nätavgifterna skenar. Den kommande regleringen kommer i högre grad att premiera de aktörer som kan visa att nätet används smartare, inte bara att mer byggs.
De som inte agerar nu riskerar att göra framtidens elnät dyrare, mindre robust och sämre rustat för elektrifieringen. Det har varken nätbolagen eller Sveriges hushåll och företag råd med.
Andreas Hamping, ansvarig för Power Systems, Schneider Electric Sverige
Christian Sandberg, affärsområdeschef, One Nordic