Skapa ett konto för att ta del av artikeln
Artikeln är en del av vår exklusiva nyhetstjänst Marknadsnytt. Du får enkelt tillgång genom att skapa ett kostnadsfritt konto.
Hoppa till innehållet
Artikeln är en del av vår exklusiva nyhetstjänst Marknadsnytt. Du får enkelt tillgång genom att skapa ett kostnadsfritt konto.
– Det vi främst försvarar är vårt sätt att leva tillsammans, våra demokratiska värderingar och vårt samhällssystem, säger Ulla Bergström, divisionschef för Sweco Architects.
Hon menar att den byggda miljön i hög grad påverkar samhällets motståndskraft. Förutsättningar för civilt försvar och krisberedskap börjar där människor lever sina liv: i bostadsområden, skolor, vårdmiljöer, på väg till jobbet och i stadens offentliga rum. Erfarenheter från pandemin visade tydligt att fredstida krishantering ofta sker i den lilla skalan. I kvarteret, stadsdelen och närområdet.
– Den byggda miljön ersätter inte formella beredskapsstrukturer eller ansvarsfördelning, men den kan skapa förutsättningar för att de ska fungera bättre i praktiken. Det är i mellanrummen mellan husen som tillit byggs och lokal handlingsförmåga utvecklas, säger hon. När man skapar mötesplatser, ger rum för sammankomster och skapar ytor för grönska, vatten och rekreation trivs människor. Gestaltning ger förutsättningar för attraktiva och levande städer.
Utifrån internationella erfarenheter, inte minst från Ukraina, ser Ulla Bergström tre arkitektoniska utformningar av staden som kan bidra till det civila försvaret.
Tillit och social sammanhållning
Social sammanhållning är central för försvarsvilja och befolkningens uthållighet att stå emot påfrestningar. Platser som gårdar, kulturhus och lokala torg är inte bara vardagsmiljöer, utan arenor där relationer byggs och där människor lär sig samverka, känna trygghet och hjälpa varandra. Arkitekturen har en avgörande roll för vad som sker i den rumsliga miljön, och hur vi mår i den.
– En attraktiv stad med rum för möten stärker förutsättningarna för att människor ska kunna agera tillsammans när samhället utsätts för störningar, säger Ulla Bergström.
Lösningar som ger multipla nyttor.
Cirkulära resursflöden, delning och kvartersvisa lösningar kan stärka både hållbarhet, effektivitet och beredskap. En outnyttjad potential är lösningar bortom enskilda fastighetsgränser. På den systemskalan kan man lättare trygga resursflöden, exempelvis energiförsörjning, återbruk av material eller delad mobilitet.
– Ett kvarter kan fungera som ett mer robust system än en enskild byggnad. Det handlar om att använda det redan byggda bättre, i linje med New European Bauhaus, vilket är EUs initiativ för att förena hållbarhet, estetik och social inkludering i omställningen av våra livsmiljöer. Det handlar om att transformera det redan byggda för att bli mer resilient, säger hon.
Data och digitalisering som beslutsstöd. (Bild Next arc)
Vid samhällsstörningar är tillgång till korrekt information avgörande. Digitala tvillingar och uppkopplade data kan ge ansvariga aktörer bättre beslutsunderlag, möjliggöra scenarioplanering och underlätta samverkan, exempelvis vid störningar i energisystemen.
– Det gör det möjligt att prioritera och omfördela resurser mer träffsäkert när hela kvarter inte kan fungera fullt ut samtidigt, säger Ulla Bergström.
Samhällsplaneringen – ett strategiskt verktyg
Slutsatsen är att hänsyn till totalförsvar, klimatanpassning och social sammanhållning behöver vägas in tidigt i översikts- och detaljplanering.
– Den attraktiva staden är inte ett alternativ till beredskap, utan en viktig del av samhällets långsiktiga motståndskraft. Genom gestaltade livsmiljöer stärker vi tryggheten i vardagen men också förutsättningarna för samhällets funktion när det sätts under press, säger Ulla Bergström.