KRÖNIKA
OLOF LUNDH
VM är groteskt, häftigt, deppigt och underbart – samtidigt
・Uppdaterad:
Gruppspelet i VM är över men 32 landslag är kvar i kamp om titeln.
Lika många som startade senast.
VM är å ena sidan härliga historier och en del häftig fotboll men samtidigt groteskt och deppigt hyperkommersiellt.
Sveriges framfart i VM har tagit landslaget till en 16-delsfinal mot Frankrike tisdag kväll svensk tid. Matchen spelas på den kommande finalarenan i New Jersey. Återigen kan man misstänka att Sverige kommer att stå stilla och många skärmar följer Viktor Gyökeres & Co på jakt efter ett mirakel mot en av VM-favoriterna. Att Blågults matcher blivit en lägereld har inte någon i VM-truppen missat.
Efter tre veckor på den svenska VM-basen i Frisco, norr om Dallas, och med besök i mexikanska Monterrey och Houston för matcher skiftar den svenska truppen och bevakande medier till New Jersey för träning och presskonferens måndag och därefter avgörandet. Vid 17:00 lokal tid tisdag och 23:00 svensk tid är det avspark mellan Sverige och Frankrike i 16-delsifinal nummer sex i VM i Nordamerika.´
Fifa har våldfört sig
Ingen kan tveka på att Fifa våldfört sig på VM på flera sätt. Främst genom groteska överpriser på matchbiljetter som inneburit att de välfyllda läktarna gentrifierats. Vanliga supportrar som tidigare kunnat ta sig till VM-matcher genom att spara och kraftsamla har inte haft i närheten av samma möjlighet här. Det är en utveckling som är direkt negativ att fotbollen lämnar många utanför och är direkt tvärtemot vad Fifa lovar via presidenten Gianni Infantinos Instagram.
Inte nog med att biljetterna är extremt dyra och att dynamisk prissättning gör det än dyrare så har Fifa på egen hand agerat svartabörsenhaj när man tvingar av säljare och köpare 15 procent var vid vidareförsäljning av biljetter. Lägg till att det är gott om uppgifter om att organisationen parallellt dumpat osålda biljetter hos andra aktörer. Allt för att undvika risken för stämningar kring skadestånd om de som betalt skyhöga priser fick reda på att prisdumpningen.
Som vanligt har Fifa även tvingat städer och de tre arrangörsländerna att gå med på att ta kostnaderna och minimera beskattningen av de tiotals miljarder som man plockar in. Vilket inneburit att en del amerikanska städer och regioner bestämt sig för att lägga över kostnaderna på supportrarna när man tagit ockerpriser på kollektivtrafik. Som till Sveriges matcharena där det kan kosta närmare 1 000 kronor att ta pendeln ut till New Jersey.
”Allt går tillbaka till fotbollen”
Vill man ta den egna bilen handlar det om ett snitt på 175 dollar att parkera den. Vinsten går till Fifa då man kontrollerar allt i och kring arenorna. Vatten, mat och öl är tragikomiskt dyrt och bara rejäla protester fick Fifa att ändra sig kring att ta med sig flaskor in på arenor. En vattenflaska på presscentret gick på 85 kronor och när jag påpekade det för en Fifa-höjdare var svaret ett brett leende och: "Allt går tillbaka till fotbollen".
Baksidorna av ett VM under ledning av en narcissistisk Fifa-president i form av Gianni Infantino som kastar sig omkring i privatjet för att låta sig filmas på match efter match är tyvärr många. Det är uppenbart att han vill använda framför allt USA för att dra in över 100 miljarder kronor till Fifa. Värst är det med biljettpriserna men även överkommersialiseringen med sponsorer, partners och andra som också ska synas i utbyte mot pengar vilket är en deppig utveckling.
Det spelar ingen roll var pengarna kommer i från, allt är välkommet. Spelbolag och prognosmarknader är plötsligt viktiga partners till den organisation som kontrollerar fotboll. Saudiarabiens investeringsfond lyfter fram landets framtida huvudstad för spel och underhållning (Qiddiya City) och ett statligt bolag inriktat på gaming samtidigt som den saudiska oljejätten Aramco och Qatar Airways finns där.
Klirrar till för Infantino
Skogen av loggor på Fifas officiella sponsorväggar visar att organisationen skickligt skiktat partners och sponsorer på olika nivåer. Klart att man kan undra om det verkligen ger bolagen "bang for the buck", men aldrig tidigare har ett VM haft lika många partners och sponsorer. Vilket bidrar till att det klirrar till för Infantino och Fifa och där strategin att främst synas i tv-kanaler som når många (ofta likt Sverige där SVT och TV4 köpt rättigheterna ihop).
Drickapauserna kanske inte ger Fifa några större intäkter i detta VM i och med att tv-avtalen var slutna innan "hydration breaks" infördes, men det finns garanterat en tanke att ta hem pengarna till klubblags-VM 2029 och fotbolls-VM 2030. Vilket visar att Infantino tänker på Fifa först och främst i alla lägen. Tyvärr vill alla ha del av Fifas intäkter och därför är protesterna mot utvecklingen inom fotbollsvärlden få, förutom från Uefa som har egna pengakranar.
VM växte till 48 länder till VM 2026 och jag kan förstå rättvise-tanken när Europa inte vill avstå platser. Däremot blir det ett orent upplägg när 48 ska bli 32 till slutspelet och åtta av tolv grupptreor går vidare. Vilket gör att man kan spela på resultat vilket vi sett i en del matcher. Ta bara Sveriges match mot Japan, där hade det blivit något annat om det bara fanns två platser i gruppen som gav avancemang.
Trump kommer dela ut pokalen
Då har jag inte berört USA:s problematiska politik under Donald Trump som påverkat Irans landslag, domaren Omar Artan från Somalia och många supportrar från länder som på olika sätt är blockerade från inresa. Parallellt är det historiskt att värdlandet varit i krig med ett av de deltagande länderna. Fram till nu har Trump annars hållit en låg profil i VM och inte varit på någon match. Även om Infantino lovat att USA:s president kommer på VM-finalen för att dela ut pokalen.
USA stötte inte på några problem med idrottsvärlden trots att man bröt den olympiska vapenvilan när man ihop med Israel angrep Iran tidigare i år. Nej, jag stöttar inte Irans förskräckliga regim på något sätt, men USA gjorde något som idrottsvärlden ibland reagerat på, och ibland inte. Den dubbla moralen gör givetvis att många har svårt förstå varför vissa är mer jämlika än andra.
Ändå är inte allt med VM i Nordamerika negativt. När jag talar med amerikaner som jag känner ser de väldigt mycket av VM-fotbollen. De gillar matcherna och är upphetsade över att USA sett bra ut i ett par matcher. De var oroliga (för min skull) över att Sverige blev överkört av Nederländerna. De lever med i VM på ett sätt som inte skiljer sig från hur många i Sverige gör.
Utropstecken
Dessutom har jag tagit del av fina historier om supportrar som satt färg och bidragit till stämning i Boston, Philadelphia, Seattle, Los Angeles och så vidare. VM har fortfarande historierna som gör att man förälskar sig i VM. Kap Verde och målvakten Vozinha är svårt att inte bli förtjust i precis som Sydafrika, Kongo Kinshasa och att nio av Afrikas tio länder är vidare.
Stjärngalleriet med Messi, Mbappé, Dembélé, Haaland, Ronaldo, Modric och Kane alla visat att de kan bjuda på mål, fotboll och rubriker. Gruppspelet har överraskat mig positivt med en del spektakulära matcher. Bara att trilla in på Colombia mot Portugal under lördagen var en ren njutning av en öppen och dramatisk match. Det har varit mer dramatiskt än jag förväntade mig och blåbären var inga blåbär.
Om jag jämför med de olika perioder jag bott i USA (1983-84 och 2002-04) och när jag var här på VM 1994 har fotbollen tagit enorma kliv som sport här. Är det VM-feber? Det beror helt på var du är, men det var inte VM-feber i hela Ryssland 2018 heller. Nej, det är inte Brasilien 2014, Sydafrika 2010 eller Tyskland 2006, men VM och fotboll har tagit en rejäl plats. Jag var utbytesstudent i en familj och redan då var fotboll stort för de fem syskonen och föräldrarna och de vittnar också om hur fotbollen erövrat fler och fler i ett sportgalet land.
Ökat intresse
Tidigt 1980-tal hade fotbollen svårt att ens ta sig in på tidningssidorna förutom resultat (utan målskyttar) från England och några ligor till. Till VM 1994 tog man ett steg uppåt men många amerikaner på matcherna såg sin första match och stämningen blev därefter och de hoppades på mer show. Minns hur vi som svenska supportrar fick skit efter VM-semifinalen mot Brasilien för att laget gjorde en så svag match.
Tidigt 2000-tal när jag var USA-korrespondent för Expressen sökte jag efter obskyra barer för att i utbyte mot 10-15 dollar få komma in i gryningen för att se Premier League. Sveriges kvalmatcher till EM 2004 där Polen var grupprivalen såg jag på ett polskt ställe i Brooklyn som jag scoutat fram via nätet. Det var inte läge att jubla när Anders Svensson gjorde mål utan snarare sitta på händerna för att inte sänkas i East River av de polska hårdingarna på plats.
Jämfört med hur det är i dag där CBS satsning på Champions League och NBC:s satsning på Premier League gjort att matcher letat sig in på de stora kanalerna och priserna på rättigheter har gått upp. MLS har vuxit och om damlandslaget alltid varit populärt är även herrlandslaget med krigar om uppmärksamheten. Det gör att VM 2026 startar från en mycket högre nivå av intresse och det är inte svårt att hitta matchtröjor och annat som tyder på draget.
Ingen sport är ens i närheten av NFL följt av NBA och collegematcherna i amerikansk fotboll och basket. NHL har det tufft mot fotbollen och även baseballen har dalat i drag. Fotbollen drar oerhört många unga tjejer och killar, men många kritiker pekar på att fortfarande har USA inte tagit fram en världsstjärna på herrsidan. Att det finns för många sporter som drar i talanger och där kulturen är att det är annat som gäller här.
Många tankar på samma gång
Naturligtvis inser jag det omöjliga i att komma med en slutsats kring VM i tre länder, 16 värdstäder och 48 deltagande nationer. En del handlar om hur ens bild av VM formades när man fastnade för mästerskapet. Jag har en del kontakt med utländska journalister och många är mycket negativa till VM och deras bild färgas av baksidorna ovan. De saknar VM som det var förr och det talas om att mästerskapet gått från att vara förtrollande och omöjligt att motstå till något man kan avstå. Det är full förståeligt att man kan uppleva det så.
Klart att tittarsiffrorna kommer att ge någon form av bild av VM:s popularitet över världen. Har folk slutat titta? Eller är det anekdotiskt där man tror att många inte ser på matcherna? Propagandan från Fifa kommer jag inte lita på, men det blir intressant att se om mästerskapet verkligen tappat i dragningskraft eller inte. Hur reagerar unga människor? Vad står VM för sommaren 2026?
För egen del landar jag mitt i mellan i ett VM som kräver många tankar i huvudet på samma gång. Att det jag givetvis ser det deppiga och groteska som följer med VM 2026 och dess utveckling men att det fortfarande finns en kraft i sporten, i historierna och upplevelserna spelare, ledare och supportrar är med om. Kanske är jag färgad av att Sverige är med i VM? Att det bidrar till att väga upp det hela. Ändå finns något hoppfullt att trots all skit som Fifa står för finns fotbollen i centrum och att den kan samla folk.
Relaterade ämnen