1.250 familjeföretag uppköpta – nu varnar expert för konsekvenserna
Sedan millennieskiftet har minst 1.250 rörelsedrivande familjeföretag köpts upp av serieförvärvare och investeringsbolag. Det är en fundamental förändring av ägandet i Sverige som, enligt forskare, riskerar att få negativa konsekvenser.
Pontus Herin
Text
Är du redan prenumerant, logga in för att fortsätta läsa.
Därefter tillsvidare med 30% rabatt, endast 419 kr/mån (ord.pris 599kr/mån) i 12 månader. Alla priser är inklusive moms. Erbjudandet gäller endast nya kunder.
Därefter tillsvidare med 30% rabatt, endast 419 kr/mån (ord.pris 599kr/mån) i 12 månader. Alla priser är inklusive moms. Erbjudandet gäller endast nya kunder.
AI i vården kräver öppna system för att skapa verklig nytta
AI beskrivs ofta som nästa stora revolution inom hälso- och sjukvården. Tekniken kan minska administrationen, effektivisera arbetsflöden och ge mer individanpassad vård. Trots den snabba utvecklingen finns ett avgörande hinder kvar: patientdata är fortfarande inlåst i system som inte kan kommunicera med varandra.
I dag används AI inom vården för att bland annat analysera medicinsk data, automatisera klinisk dokumentation, samt för hänvisning och patientservice vid exempelvis frågor som rör tidsbokningar, fakturor och receptförnyelse. För att automatisering och analyser ska bli betydligt mer träffsäkra och effektiva behöver AI få tillgång till vårdgivarens data. Det ställer nya krav på hur vårdens IT-system byggs upp.
– För att AI ska kunna skapa verklig nytta behöver vårdens system ha öppna API:er och kunna dela data på ett säkert och skalbart sätt. Först då kan vårdgivare använda tekniken fullt ut i klinisk vardag. Det är inte tekniken som bromsar utvecklingen, utan bristen på interoperabilitet, säger Helena Holma, medgrundare av Leyr.
Traditionellt sett har svensk vård präglats av monolitiska system, det vill säga stora plattformar där samma lösning ska hantera allt från journalföring och kommunikation till primärvård och högspecialiserad vård. Problemet är att ett system sällan passar alla verksamheter lika bra, samt att den senaste spetsteknologin utvecklas av mindre och specialiserade leverantörer.
– Vi ser modulära lösningar som en självklar del av framtidens hälso- och sjukvård. Det innebär mer specialiserade system som kan anpassas efter olika verksamheters behov och sedan kopplas ihop genom integrationsplattformar. På så sätt kan information flöda mellan systemen utan att vårdgivare låses in i en enda lösning, säger Helena Holma.
Sammankoppling mellan plattformar avgörande
Genom att koppla ihop olika plattformar möjliggörs ett mer flexibelt vårdekosystem där AI-lösningar faktiskt kan fungera i praktiken. Aktörer som Leyr spelar en central roll i möjliggörandet av detta.
Det största hindret i dag är enligt Leyr inte tekniken, utan att data sitter fast i gamla system och förlegade strukturer. De menar att många journalsystemsleverantörer är ovilliga att öppna upp sina system, delvis med hänvisning till säkerhet och ansvar, men också eftersom patientdata blivit en konkurrensfördel. Samtidigt saknas ofta tydliga processer och riktlinjer för datadelning mellan regioner och vårdgivare.
– Det finns en missuppfattning om att regelverk som till exempel GDPR hindrar datadelning. Problemet är snarare att det saknas tydliga och tvingande krav på informationsdelning.
Om Sverige vill ta tillvara AI:s potential i vården krävs enligt Helena Holma politiska beslut som främjar öppna API:er, interoperabilitet och modulära lösningar.
– Det skulle ge vårdpersonal bättre verktyg, minska administrationen och skapa bättre förutsättningar för individanpassad vård och innovation.