Carolina Baraibar, 49, föddes 1976 på Karolinska sjukhuset i Stockholm. Reglerna om medborgarskap var då som sådana att barnet ärvde pappans medborgarskap. Carolinas pappa hade flytt från diktaturen i Uruguay och var, vid tiden för Carolinas födelse, inte svensk medborgare. Det blev han några månader senare.
Trots det fick Carolina svenskt pass och svenskt personnummer. Sedan har hon levt merparten av sitt liv i Sverige. Hon gick i skolan här, tog studenten, gifte sig, skaffade barn och företag. Hon har röstat i riksdagsval och alltid haft svenskt pass.
Första gången hon besökte Uruguay var hon nio år, på semester. Andra gången var när hon i 20-årsåldern reste dit. Då träffade hon sin blivande man, som följde med hem till Sverige och sedermera fick svenskt medborgarskap.
Flyttade utomlands
När Carolinas barn var små bestämde hon sig, tillsammans med sin dåvarande man, för att flytta till Uruguay några år för att barnen skulle lära sig spanska och lära känna sin släkt. Det var för 15 år sedan.
– Vår tanke var egentligen att vi bara skulle vara ett par år i Uruguay. Men vi separerade och jag vill inte låta dem vara utan sin pappa, så jag blev kvar där i många år. Jag har levt mitt liv där men aldrig sålt mitt hus i Sverige och jag har ämnat flytta tillbaka, säger hon.
För ungefär två och ett halvt år sedan behövde Carolina förnya sitt pass – en process hon genomgått flera gånger i sitt liv. Hon blev då ombedd att fylla i olika papper för att styrka sitt svenska medborgarskap.
”Förkrossad”
Men när beslutet kom från den svenska polisen fick hon en smärre chock. I det stod det att Carolina inte längre var svensk medborgare – och egentligen aldrig har varit det, på grund av reglerna som fanns 1976.
– De skrev att de var förbryllade över vad som hänt. De var förbryllade, men jag var förkrossad. Jag satt bara och skakade.
Enligt myndigheten kan Carolina inte styrka sitt medborgarskap, eftersom hennes mamma inte anmälde henne som svensk medborgare när hon var liten. Skatteverket registrerade henne ändå. Trots det får hon nu, nästan 50 år senare, inte göra nytt pass.
”Känner mig som en brottsling”
I över två och ett halvt år har hon försökt överklaga myndighetens beslut. För några veckor sedan sedan tog hon tjänstledigt från jobbet i Uruguay för att åka till Sverige och på heltid försöka komma till rätta med problemet.
– Jag känner mig som en brottsling när jag har fått anlita advokater. På medeltiden blev man landsförvisad, och det är det straff jag får nu på något sätt. Känslan för mig är att jag blir utstött ur min klan. Att jag inte är den jag är.
– Utöver det är jag rädd också. Var är rättssäkerheten? Vad händer med min pension? Med mitt hus som jag inte får bo i?
Ur förvaltningsrättens dom
Carolina har under en lång process försökt få tillbaka sitt medborgarskap. Hon överklagade Polismyndighetens beslut, som fattades i juni 2024. I september i fjol meddelade förvaltningsrätten i Stockholm sin dom.
Där skriver Polismyndigheten följande:
”De kompletteringar som Carolina Baraibar har gjort har beaktats och bedöms inte styrka hur hon erhöll sitt svenska medborgarskap. Hon uppfyllde inte kraven för att erhålla svenskt medborgarskap vid födseln och någon anmälan om svenskt medborgarskap gjordes inte efter födseln. Bestämmelsen i regeringsformen om att ingen svensk medborgare får fråntas sitt medborgarskap är inte tillämplig i aktuellt fall då Carolina Baraibar enligt Polismyndighetens utredning aldrig haft svenskt medborgarskap och därmed inte heller kan fråntas ett sådant med-
borgarskap.”
Rätten skriver i domen:
”Mot bakgrund av de omständigheter som har kommit fram i utredningen
instämmer förvaltningsrätten i Polismyndighetens bedömning att det inte är
visat att Carolina Baraibar förvärvade svenskt medborgarskap vid födseln eller genom en anmälan. Förvaltningsrätten bedömer därför att Carolina Baraibar inte har styrkt sitt svenska medborgarskap. Polismyndigheten har därmed haft fog för sitt beslut.”
Hoppet står nu till en paragraf i en gammal uruguayansk lag. Den säger att en person som föddes innan 1989 med minst en uruguayansk förälder blev uruguayansk medborgare – men bara om man åkte till Uruguay och registrerade sig.
Vilket Carolina inte gjorde förrän långt in på 90-talet, när hon var där på besök.
– De hävdar att om det var så att jag var uruguayansk från födseln så blev jag inte svensk. Men jag menar ju på att om jag kan visa att jag inte blev det vid födseln, då borde jag ha blivit svensk eftersom jag annars vore statslös.
”Aldrig känt osäkerhet”
I september i fjol slog förvaltningsrätten i Stockholm fast att Polismyndigheten gjort rätt som inte utfärdat nytt pass till Carolina, då hon inte har styrkt sitt medborgarskap. Man menar att hon, eller hennes mamma, borde anmält henne till myndigheterna när hon var liten.
Det tycker Carolina känns märkligt.
– De menar att jag måste ha ett beslut om min svenskhet. Men det finns inget beslut, varken för mig eller för de flesta svenskar. Beslut finns det om man har någon anledning att söka ett beslut för att det finns en osäkerhet kring ens medborgarskap. Jag har aldrig känt den osäkerheten, den har ju inte funnits.