Vladimir Putin trodde att han skulle erövra Ukraina på tre dagar.
Drygt fyra år senare tyder mycket på att Ryssland faktiskt håller på att förlora kriget.
Vad händer när ”tsaren i Kreml” inser att den misslyckade ”militära specialoperationen” kan kosta honom både makten och livet?
Blir han desperat?
Västvärldens underrättelsetjänster och militära tankesmedjor försöker nu värdera risken för att Putin ska expanderar kriget mot Nato – och avfyra taktiska kärnvapen.
Det fullskaliga kriget i Ukraina har pågått i fyra år och fyra månader – längre än första världskriget.
När Putin beordrade sina stridsvagnar att rulla mot Kiev i februari 2022 var det hela tänkt som ett blixtkrig.
Specialförband ur Spetsnaz skickade mot presidentpalatset för att mörda Volodymyr Zelenskyj. Men planen misslyckades.
Då övergick Putin till ett utnötningskrig i östra och södra Ukraina, kombinerat med attacker mot ukrainska städer från luften. I praktiken en utvidgning av det krig som rasat ända sedan Ryssland annekterade Krim 2014.
Putin var länge övertygad om att han kunde mala ner det ukrainska folkets motstånd och nå sitt mål: fullständig kontroll över hela landet.
I dag är han inte ens nära att lyckas.
Tvärtom.
Alla utom Putin själv och hans fjäskande rådgivare i Moskva ser det uppenbara: Ukraina har tagit kommandot – och Ryssland kan vara på väg att förlora.
Inte så att Ukraina i en stor motoffensiv plötsligt kan kasta ut alla de ryska trupperna ur landet.
Snarare handlar det om att Ryssland sakta men säkert försvagas militärt och ekonomiskt så att Putin till slut tvingas gå med på en vapenvila som inte kan beskrivas som annat än ett misslyckande.
Här är sex tydliga tecken:
• Ryssland förlorar mark
Ryssarna har kört fast vid fronten. Under våren och sommaren har Ukraina, enligt den amerikanska tankesmedjan ISW, återtagit mer mark än man förlorat.
• Halv miljon döda ryska soldater
Ryska soldater dör som flugor och militären hinner inte ersätta alla som stupat. Enligt den brittiska underrättelsetjänsten GCHQ har en halv miljon ryska soldater dödats och ytterligare 700 000 sårats.
Den senaste tiden har varit extremt blodig. Tack vare sin framgångsrika krigföring med drönare dödar ukrainarna uppåt 30 000 ryska soldater varje månad.
• Ukraina kan slå mot Moskva
Ukraina förstörde häromdagen en strategiskt viktiga bro till ryskockuperade Krim, som blir allt mer isolerat. Försäljning av bensin till privatpersoner har förbjudits. Elen stängs tidvis av.
USA gav nyligen Ukraina tillstånd att använda amerikanska raketartilleri av typen Himars mot den ryska regionen Belgorod.
Dessutom har ukrainarna utfört attacker mot oljeterminaler och militära mål med drönare och långdistansrobotar djupt in i Ryssland, inte minst nära Moskva och Sankt Petersburg.
• Pengar och vapen från EU
EU har beslutat om ett massivt stödlån på 90 miljarder euro till Ukraina. Sanktionerna har skärpts. Dessutom duggar vapenleveranser från enskilda EU-länder tätt.
Nyligen blev det klart att Ukraina köper tjugo toppmoderna Jas Gripen och att Sverige donerar ytterligare sexton plan.
• Välbärgade ryssar rädda
Den ryska medel- och överklassen i storstäderna har tidigare kunna leva relativt oberörda av kriget.
Men nu sprider sig oron bland Moskvabor när man med egna ögon ser rökpelare stiga mot skyn. Och börjar känna i den egna plånboken att Rysslands ekonomi närmar sig fritt fall.
Kanske inser allt fler ryssar att Ryssland inte längre är någon stormakt – annat än i kraft av sin kärnvapenarsenal.
• Putin försöker tvinga in Belarus i kriget
Belarus diktator Aleksandr Lukasjenko, en vän till Putin, har försökt hålla sitt land utanför kriget. Men i veckan försökte Putin desperat pressa Lukasjenko att sätta in trupp så att Ryssland kan öppna en andra front mot Ukraina.
Än så länge vägrar Lukasjenko, eftersom han inte vill dra på Belarus skärpta sanktioner från väst.
USA:s president Donald Trump är en nyckelspelare i kriget. Det sägs att han ”älskar en vinnare och hatar en förlorare”.
Kanske känner Trump nu vart vinden blåser.
Tidigare har han skällt ut och förolämpat Volodymyr Zelenskyj och bemött Putin som en jämlike och vän.
Men i samband med G7-mötet i Italien nyligen svängde Trump totalt. Plötsligt intog han en tuff attityd mot Moskva. Han förde ett förtroligt samtal med Zelenskyj och enades med de övriga västledarna att man borde öka pressen på Putin.
Få Rysslands-experter tror att något slags folkligt uppror mot Putin är nära förestående. Därtill är den ryska repressionen allt för stark och oppositionen för splittrad.
Däremot tror många att en maktkamp kan utbryta mellan rivaliserande eliter i Moskva om Putin tvingas gå med på en fred som av hökar och krigshetsare uppfattas som förnedrande.
Frågan är hur den gamle KGB-officeren reagerar om han känner att marken gungar under fötterna.
Underrättelsetjänster i väst – även svenska Must – har tidigare varnat för att Ryssland inom några år kan attackera ett Nato-land, något som skulle dra in hela västalliansen i öppet krig.
Nu skriver tankesmedjan ISW i en ny rapport att Vladimir Putin i ett desperat läge kan vilja eskalera kriget i Ukraina mycket tidigare.
Källor inom den lettiska underrättelsetjänsterna uppger för The Guardian att man fruktar någon form av ryska provokationer redan de närmaste månaderna.
”Vi ser tydliga indikationer på att Ryssland förbereder militära provokationer mot de baltiska länderna eller Polen.”
Ett syfte med sådana provokationer kan vara att testa Nato. Kommer USA att hjälpa de baltiska staterna om de attackeras?
Vid Sankt Petersburgs ekonomiska forum i början av juni uttalade sig Putin inför världspressen om ryska kärnvapen. Han lät mycket hotfullt. Väst har invaggat sig själv i falsk trygghet, påstod han.
”Av någon anledning tror inte väst att Ryssland kommer att använda våra kärnvapen”, sa Putin utan att röra en min.
Sen höll han en lång utläggning om landets kärnvapendoktrin. Den säger att Ryssland får ta till kärnvapen om landets ”suveränitet eller territoriella integritet hotas”.
Trots Putins hot drar ISW slutsatsen att orden ”sannolikt endast var avsedda att avskräcka västvärlden.”
Putin har flera gånger tidigare dragit upp röda linjer för vilken hjälpt USA och Europa får skicka till Uk raina – och hotat med vedergällning om de överskridits.
Men aldrig förverkligat sina hot.
”Västerländskt och ukrainskt agerande har gått över Rysslands påstådda röda linjer flera gånger under kriget utan att det lett till någon betydande rysk reaktion”, konstaterar ISW torrt i sin rapport.
Det låter dock inte som om ISW:s analytiker känner sig säkra på att Vladimir Putin skulle avstå från att sätta inte in kärnvapen när han själv står vid avgrundens rand.