Klockan tolv fredagen den 22 maj, Skånes universitetssjukhus. För andra gången samma dag kommer den 39-årige mannen till vuxenpsykiatrins akutmottagning.
Om drygt tre timmar ska han bryta mot flera trafikregler, köra mot rött vid Södervärn och köra ihjäl en fjortonårig flicka på ett övergångsställe bara några hundra meter från platsen han nu befinner sig på.
– Han upplevde att han var psykotisk, mådde inte bra och sökte själv hjälp i syfte att bli intagen, säger Sanna Herlin som är mannens försvarare.
– Han är helt förtvivlad över att de inte agerade på ett annat sätt. Han menar att de borde ha fattat att han behövde tas om hand.
Första gången mannen var på akuten nekades han att bli inlagd, enligt advokaten. Denna andra gång släpps han i och för sig in.
– Han hamnar i ett väntrum såklart. Men sedan går han själv därifrån efter att han sett en person som han inte kommer så bra överens med, säger Sanna Herlin.
Under sina besök lämnar 39-åringen över sitt körkort till vårdpersonalen. Det ligger fortfarande kvar på sjukhuset.
– Han säger att han berättade för dem att han kom i bil och att han önskar att de hade stoppat honom, säger Sanna Herlin.
Den 39-årige mannen har sedan 2010 haft en allvarlig psykiatrisk problematik, med medicinering, vilket Sydsvenskan tidigare rapporterat om.
– Han är en helt vanlig person som har hanterat sin sjukdom på ett bra sätt generellt genom åren, med en vardaglig kontakt med vården som fungerar bra, säger Sanna Herlin.
– Men den här dagen söker han hjälp, men får faktiskt inte hjälp.
På måndagen åtalade åklagare Agneta Roos den 39-årige mannen för grovt vållande till annans död och grov vårdslöshet i trafik. Mannen erkänner brotten och har genomgått en mindre sinnesundersökning, kallad paragraf 7-undersökning.
Där har undersökande läkare konstaterat att ”allvarlig psykisk störning” kan misstänkas både vid brottstillfället och vid undersökningstillfället.
Med det kommer mannen sannolikt genomgå en mer genomgripande, rättspsykiatrisk undersökning som brukar ta fyra veckor att genomföra. Detta för att slå fast om han kan dömas till rättspsykiatrisk vård.
Det kan i praktiken bli ett längre straff än fängelse. Rättspsykiatrisk vård saknar bestämd sluttid. Hur länge den varar beror på fortsatt vårdbehov och, om domstolen beslutar om särskild utskrivningsprövning, på senare beslut i förvaltningsrätten.
Om hans egen version att han var i en akut psykos kan beläggas i rätten, är det troligast att han döms till vård.
– Han hade aldrig kört på det här sättet om han inte hade det här akuta psykiska måendet, framhåller Sanna Herlin.
– Han kommer in, han lämnar sitt körkort, han söker hjälp. Sen går han visserligen därifrån själv, men han menar att de känner till honom, de borde sprungit efter honom. De borde stoppat honom.
Var han på väg till psykakuten en tredje gång när dödskörningen inträffade?
– Det har jag inte klarhet i faktiskt. Det skulle mycket väl kunna vara så att han är på väg dit igen, men han får redovisa vad han kommer ihåg vid förhandlingen.
Det är en fråga som nu kan få betydelse på två helt skilda plan: för mannens ansvar för körningen och för granskningen av psykiatrins bedömning timmarna före dödsolyckan.
– Det som har hänt är ju det allra värsta som kan hända – att ett barn dör, säger Sanna Herlin.
– Han är något så oerhört förtvivlad över detta som har hänt och förstår att han inte kan göra något för familjen. Men han önskar att det hade funnits något han kunde göra.
Sydsvenskan söker ledningen för psykiatrin för kommentar.
Så resonerar Sydsvenskan
Vi är oftast mycket restriktiva med att berätta om privatpersoners psykiska hälsa. För att kunna ge hela bilden av upprinnelsen till dödsolyckan har vi bedömt att det är rimligt att berätta om 39-åringens psykiska hälsa. Eftersom hans identitet inte avslöjas övertrumfar allmänintresset den publicitetsskada han drabbas av.
Malena Henriksson, ställföreträdande ansvarig utgivare