Svar till Varför är Trafikverket så överbemannat, ineffektivt och Stockholmsfixerat?:
Till att börja med vill jag understryka att vi uppskattar medias granskande roll. Saklig kritik är en del av vår vardag och något vi välkomnar. Det är så vi utvecklas. Men i Erik Magnussons text den 24 juni målas en bild upp av Trafikverket som jag inte känner igen.
Att vi blivit fler medarbetare är en direkt följd av att de finansiella ramarna i den nationella planen för transportinfrastrukturen har ökat kraftigt. Från 417 miljarder kronor 2010–2021 till 1 171 miljarder i den nu fastställda planen för 2026–2037. Med ökade medel kommer också ökade förväntningar, pengarna ska omsättas i verkliga förbättringar av transportsystemet.
Bakom varje meter stål, betong och asfalt står människor: utredare, projektledare, markförhandlare, upphandlare och specialister inom allt från geoteknik och trafiksäkerhet till kulturmiljö och arbetsmiljö. De senaste åren har vårt uppdrag dessutom utökats med ett större och tydligare ansvar för beredskap och robusthet i transportsystemet, vilket krävt andra kompetenser.
Utöver det driver vi Sveriges största färjerederi med över 70 färjor runt om i landet, och genom Förarprov möter vi morgondagens förare. Förra året genomfördes 642 770 teoriprov och 355 176 körprov, och över 130 000 personer tog körkort. Genom Trafikverksskolans över 500 kurser utbildar och kompetensförsörjer vi dessutom hela branschen.
Samtidigt har vi, på regeringens uppdrag, effektiviserat vår organisation i arbetet vi kallar för Kraftsamlingen. Under 2025 minskade vi antalet årsarbetskrafter med 206, införde bemanningstak och sänkte konsultkostnaderna med 377 miljoner kronor. Trots detta ökade vi takten: 147 km järnvägsspår byttes ut (30 procent mer än förevarande år), kontaktledningsbyten ökade med 35 procent, växelbyten med 80 procent, byten av vägtrummor med 45 procent och 500 mil väg fick ny beläggning. Samtidigt nådde punktligheten för tågen den högsta nivån sedan 2022 med nio av tio tåg i tid.
Påståendet att Trafikverket skulle vara inkompetent är därför svårt att ta på allvar. Vi har god kontroll över vår anläggning och ökar nu underhållet kraftigt. I år genomför vi över 1 800 banarbeten och rustar upp vägnätet i rekordtakt. Den nya nationella planen tillför 564 miljarder i underhållsmedel och ytterligare 607 miljarder till investeringar, vilket ger oss goda förutsättningar att stärka infrastrukturen i hela landet.
Trafikverket använder etablerade samhällsekonomiska modeller för att bedöma vilka satsningar som ger mest nytta per skattekrona. Vi arbetar för hela Sverige, inte enskilda landsdelar, och det är regeringen som beslutar vad som ska byggas och när.
Sträckorna Helsingborg C–Maria och Hässleholm–Lund är två av Sveriges största flaskhalsar. Att banorna behöver förstärkas med mer kapacitet har hela tiden varit vår ståndpunkt. För Helsingborg–Maria krävs tekniska och ekonomiska avvägningar som utreds för fullt. För Hässleholm–Lund har vi startat om planeringen sen regeringen lade ner Nya stambanor 2022. Vi jobbar aktivt för att kapa ledtider i projektet och vår ambition är att sätta spaden i backen i Lund i början av 2030-talet.
Anna Wildt-Persson, regional direktör Södra regionen
Svar: Erik Magnussons analys om Trafikverkets verksamhet baseras på en rad kritiska synpunkter från bland andra Riksrevisionen, fackförbundet Seko, Miljöpartiet, Transportstyrelsen och Region Skåne med flera. Utöver detta har Erik Magnusson bevakat och analyserat infrastrukturfrågor under lång tid, och har därmed stor kunskap i ämnet.
Malena Henriksson, stf ansvarig utgivare