Det här är en text från SvD Ledare. Ledarredaktionen är partipolitiskt oavhängig med beteckningen obunden moderat.
En 87-årig kvinna skulle besöka optikern i ett köpcentrum. Hon hade nyligen genomlidit en stroke och behövde vila. Hon erbjöds att slå sig ned inne i en butik för att få lite juice. När hon lämnade köpcentrumet den dagen hade hon – utan att förstå det själv – ingått avtal som skulle kosta henne 40 000 kronor. På notan stod mobilabonnemang och diverse elektronikprodukter.
Hennes upplevelse, som återges i Sydsvenskan (26/4), är inte unik. I Skåne lurades en cancersjuk man till abonnemangskostnader på 4 000 kronor i månaden, i Halland kom en 90-åring hem med sju abonnemang och två läsplattor som han inte ville ha efter att ha bett om hjälp med sin TV-router.
Samma modus operandi: en äldre, sjuklig eller språksvag person besöker en elektronikbutik och lämnar den med produkter och avtal som han eller hon inte haft för avsikt att införskaffa eller teckna. Varje myndig människa har naturligtvis ansvar för ingångna avtal. Men ett antal telekombolag har satt i system att använda metoder som på ett oetiskt sätt utnyttjar utsatta människors svaghet.
”Idén är att man ska kunna inspektera produkten före köpet och upptäcka skavanker på vitvaran eller notera om räkorna luktar illa.”
Tecknar man avtal i butik har man nämligen ingen ångerrätt. Det gäller när man köper en ny diskmaskin, fredagens räkor och när man tecknar ett nytt mobilabonnemang. Många butiker erbjuder öppet köp eller bytesrätt, men har ingen lagstadgad skyldighet att göra det.
Idén är att man ska kunna inspektera produkten före köpet och upptäcka skavanker på vitvaran eller notera om räkorna luktar illa.
I praktiken ser köpsituationer ofta annorlunda ut. Premissen bygger på att produkten är fysisk och att du får hem just det exemplar du sett i butiken. Eftersom så många företag erbjuder öppet köp skapar detta sällan problem.
Men alla agerar alltså inte så klanderfritt. Tvärtom verkar flera telekombolag snarast utnyttja ångerrättens begränsningar som ett kryphål. Under 2025 inkom 1 433 anmälningar till Konsumentverket rörande mobiltelefoniföretag. Mörkertalet är troligtvis stort.
Och de drabbade är fler än de som själva tecknat ofrivilliga och kostsamma avtal. Det trygga offentliga rummet krymper än mer för äldre som oroar sig för att luras när nyheter om de aggressiva försäljningsteknikerna sprider sig.
Rimligen är det inte lagstiftarens avsikt att 87-åriga damer ska luras in i mångåriga och dyra abonnemang. Då borde kryphålen täppas till.