Skrapning av livmoderslemhinnan, injektioner av plasma och akupunktur. Den som söker efter sätt att öka chanserna att bli gravid genom IVF hittar snabbt ett dignande utbud. Behandlingar och tekniker med komplicerade medicinska namn och förkortningar som PICSI och PGT-A säljs in som att kunna optimera förutsättningarna.
Men det är få av dessa tillägg som ökar chanserna att få ett barn. Det är resultatet av en stor genomgång av studier som publiceras i Lancet Obstetrics, Gynaecology, & Women’s Health.
Dålig koll
– Men vi vet inte hur vanligt det är i Sverige med användning av add-ons eftersom klinikerna inte konsekvent rapporterar det till vårt kvalitetsregister, säger Christina Bergh, överläkare inom obstetrik och gynekologi och professor emerita vid Göteborgs universitet.
Utomlands är det desto vanligare med tilläggsbehandlingar, add-ons, och svenska patienter vänder sig även utanför landets gränser för att få hjälp.
Christina Bergh tror att det finns flera förklaringar till att kliniker erbjuder olika metoder utan ordentliga vetenskapliga stöd. Ett är okunskap, att de som erbjuder behandlingarna inte kritiskt granskar den forskning som finns och att många studier dessutom är av dålig kvalitet. Det är svårt att få en bra översikt över alla metoder som marknadsförs.
– Men en stor anledning är kommersiell, det finns mycket pengar att tjäna, säger hon.
Frys ägg
Enligt studien är det tre metoder som möjligen kan ge viss effekt. Det är Embyo glue – att låta embryot växa i en särskild vätska som sägs öka chansen att det fäster, endometrieskrapning, där en irritation görs av livmoderslemhinnan för att den ska blir mer mottaglig för embryot och PICSI, en teknik där spermier väljs utifrån kvalitet. Men för ingen av dessa var bevisen särskilt robusta. Och endast endometriosskrapning visade en viss effekt på födelsefrekvensen.
Christina Bergh vill ändå inge hopp till de som försöker bli gravida med IVF.
– Det som ökar chanserna är att göra ett till försök, det finns inga undermetoder.
Det man även kan göra är att frysa in sina ägg innan man fyllt 40.
– Är man 32 och tror att man vill ha barn senare så kan det vara en bra idé. Närmre 40 försämras både kvantitet och kvalitet på äggen, säger hon.
Fakta: IVF-tillägg
Studien fann ingen effekt på fertiliteten, eller oklara resultat, på grund av begränsad data och studiekvalitet för följande IVF-tillägg:
Akupunktur – föreslås öka blodflödet till äggstockarna och livmoder samt minska stress.
Kortikosteroider – dämpar inflammation och hämmar immunsystemets aktivitet.
Test av endometrierceptivitet (till exempel ERA-test) – biopsi av livmoderslemhinnan för att bedöma när livmodern är mest mottaglig för embryot.
Intralipidinfusion – vätska som innehåller fetter som ges i blodet. Marknadsförs med att det påverkar immunsystemet positivt.
Intraovariell injektion av trombocytrik plasma (PRP) – Injektion av plasma i äggstockarna. Föreslås öka blodflödet och öka äggkvaliteten.
Intrauterin infusion av trombocytrik plasma (PRP) – införande av plasma i livmodern. Föreslås öka förutsättningar för att embryot fäster.
Preimplantatorisk genetisk testning för aneuploidi (PGT-A) – screeningtest för att kontrollera om embryona har det förväntade antalet kromosomer.
Översikten fann svagt stöd för en viss nytta hos tre IVF-tillägg:
EmbryoGlue – ett medium för embryoåterföring som innehåller hyaluronsyra som anses viktigt för att embryot ska fästa. Evidensöversikten visade att det möjligen kan öka sannolikheten för graviditet men inte för levande födslar.
Endometrieskrapning (endometrial scratching) – ingrepp som görs för att skrapa eller irritera livmoderslemhinnan. Översiktsstudien visar att detta kan öka sannolikheten något för graviditet och levande födsel.
Fysiologisk intracytoplasmatisk spermieinjektion (PICSI) – används för att välja ut spermier. Det finns svag evidens för att detta kan minska risken för missfall men ingen effekt på födsel.
Källa: Studien och Christina Bergh