”Sluta skjut” sjösattes för första gången i Malmö 2018. Staden var hårt drabbad av gängrelaterat skjutvapenvåld. Bara Stockholm, med sin tredubbelt så stora befolkning, hade fler skjutningar.
En kväll i januari 2017 blev 16-årige Ahmed Obaid, utan någon koppling till kriminalitet, mördad vid en busshållplats. Personen som inledde livräddande insatser sa till polisen att han trodde han själv var måltavlan.
Några månader senare sköts han själv ihjäl.
Något behövde göras.
Efter ett besök från USA bestämde sig Malmöpolisen för att testa en amerikansk metod, kallad GVI – group violence intervention.
– Det är bråttom. Människor dör. Jag vill ha i gång det här före sommaren, sa Stefan Sintéus, polisområdeschef i Malmö, till Sydsvenskan.
Artikeln i korthet
Morgan Johanssons hyllning
Antalet skjutningar i Malmö minskade med åren. Många tog det till intäkt för metodens effektivitet. Dåvarande justitieminister Morgan Johansson (S) kallade det för ett framgångsrikt projekt och gav i uppdrag till Brottsförebyggande rådet (Brå), Kriminalvården och polisen att sprida modellen nationellt.
Hittills har den implementerats i Malmö, Göteborg, Örebro, Huddinge, Järfälla-Upplands-Bro och Uppsala, som dock valde att avsluta projektet.
Samtidigt som nuvarande regering i februari 2024 – med justitieminister Gunnar Strömmer (M) i spetsen – gav fortsatt stöd till GVI fick Brå i uppdrag att utvärdera metoden.
Resultatet presenterades i mars i år. Brå använder just Malmö som exempel och skriver bland annat att ”Sluta skjut” i staden ”visade tydliga effekter på minskat skjutvapenvåld”.
Johannes Knutsson är professor emeritus i polisforskning. Han är mycket kritisk till hur Brå framställer forskningen – och särskilt påståendet om effekterna i Malmö.
– Det är inte sant. Det är ingen korrekt sammanfattning, säger han med eftertryck och fortsätter:
– De kan inte tala om effekt i sammanhanget. En effekt måste vara att nedgången är ett resultat av detta. Det kan de inte säga, det är inte sant.
Hårda kritiken mot Brå: ”Inte kunniga nog”
Effekten av ”Sluta skjut” har utvärderats två gånger av Malmö universitet, och en ytterligare gång av samma forskare. Samtliga visar att ingen statistiskt signifikant effekt har uppmätts, vilket förenklat betyder att den skulle kunna bero på slumpen.
Skjutningarna i Malmö började minska från en extrem nivå redan innan metoden implementerades och när forskarna väger in det krymper effekten till nära noll.
Parallellt med ”Sluta skjut” pågick dessutom en nationell särskild händelse, Operation Rimfrost, och något senare bröt covid-19-pandemin ut. Brå skriver att det kan ha påverkat utfallet men menar ändå att ”Sluta skjut” gav tydliga effekter.
– De är inte kunniga nog som har skrivit det här, säger Johannes Knutsson som länge har hävdat att projektet inte har visat någon effekt.
Enligt Knutsson vilar idén bakom ”Sluta skjut” på en specifik mekanism – så kallad fokuserad avskräckning. I en amerikansk kontext innebär det att rättsväsendet kan hota med verkligt kännbara konsekvenser om kriminella, trots varningar, väljer att använda våld.
– I USA kan man skapa ett straffhot som är så starkt att det påverkar beslut. Det måste vara så starkt så de väljer att inte begå brotten, säger Johannes Knutsson och menar att de svenska förhållandena är helt annorlunda – svenska åklagare har inte alls samma självständighet.
”Jag tycker det är en skandal”
Sanktionerna som genomfördes inom ramen för ”Sluta skjut” utfördes av bland annat polisen och Frivården. Förutom vanligt polisarbete som visitationer och trafikkontroller handlade det, från Frivårdens sida, om krav på sjukintyg vid första sjukfrånvaro, snabba reaktioner vid misskött kontakt och en snabbare inställning på anstalt efter dom.
– Förutsättningarna för fokuserad avskräckning finns inte i Sverige. Punkt slut, säger Johannes Knutsson.
Menar du att Brå talar mot bättre vetande?
– De talar utifrån sitt vetande, som inte är tillräckligt.
– Jag tycker att slutredovisningen är en skandal. Mitt omdöme är klart och tydligt. Det här är ju ett myndighetshaveri.
Metoden har både hyllats och kritiserats samtidigt som dess effektivitet har varit omstridd.
I medierna har den upprepade gånger beskrivits som en succé. Opinionsbildaren Lisa Pelling kallade den för ”ohyggligt framgångsrik” i Godmorgon Världens panel 2021.
Aftonbladets nyhetskrönikör Oisín Cantwell skrev samma år en artikel med rubriken: ”Utskrattade ’Sluta skjut’ visade sig fungera”.
Malmö stad berättar på sin hemsida att skjutningarna har minskat och att ”mycket tyder på att ’Sluta skjut’ har bidragit till detta”.
Hälften återföll i brottsmisstankar
Flera gånger har effekten framhållits som positiv – trots att den inte har varit statistiskt signifikant.
Samtidigt kom andra uppgifter.
Stefan Sintéus, polisområdeschef i Malmö, beskrev att ett flertal gängmedlemmar verkade strunta i budskapet:
– Vi har haft tre tillfällen med sittningar, och tyvärr har flera av dessa personer ändå valt att använda vapen, sa han till SVT 2021.
Samma år rapporterades att hälften av de 30 kriminella som kallats till möten inom ”Sluta skjut” senare suttit häktade misstänkta för grova brott.
Brås svar: ”Förstår inte”
Karin Svanberg är enhetschef på Brå och har en helt annan uppfattning än Johannes Knutsson.
– Jag förstår inte riktigt varför det inte skulle kunna vara överförbart, säger hon och invänder mot bilden att hotet om ett kännbart straff skulle vara avgörande för modellen.
Brå skriver att ”Sluta skjut” visade tydliga effekter, trots att forskarna bakom utvärderingen menade att det är oerhört svårt att avgöra.
– Jag menar att det har visat effekt i Malmö, säger Karin Svanberg.
Effekten var ju inte statistiskt signifikant. Så vad bygger ni det på?
– Den här signifikansen, alltså den går inte att få till med så låga tal. Det är jättesvårt, om det är den du menar.
Borde ni inte uttrycka er mer försiktigt då?
– Jag tycker vi är försiktiga.
– Det som vi har sett här i form av nedgångar är liksom outstanding i jämförelse med att inte titta på någonting överhuvudtaget.
Samma sak hände ju i Göteborg, men utan ”Sluta skjut”?
– Det är svårt att påvisa det här i Sverige därför att det fortfarande, tack och lov, är låga tal i Sverige. Vi vill inte att de ska gå upp så att vi kan få statistisk signifikans, om du förstår vad jag menar.
Karin Svanberg säger att de bygger sitt påstående på fler saker än effektutvärderingar som inte kunnat visa en signifikant nedgång. Bland annat flera internationella studier och ”kontinuerlig dialog” mellan Brå, polisen, Kriminalvården och de som jobbar med GVI.
I en debattartikel riktade nyligen Karin Svanberg och Brås generaldirektör Jonas Trolle en uppmaning till landets kommuner att införa metoden för att få bukt med det grova våldet.
Ni rekommenderar den trots att ni inte vet om den fungerar?
– Nja, vi gör det därför att vi vill fortsätta studera. Det här är den mest utvärderade insatsen historiskt skulle jag säga.
– Vi säger att det här är fortfarande en lovande insats som vi bedömer har effekt mot ett av Sveriges just nu svåraste samhällsproblem och vi vill fortsätta stödja och utvärdera den.
”Miljontals kronor som går åt”
Brås slutredovisning markerade slutet för regeringsuppdraget att sprida metoden bakom ”Sluta skjut”. Men justitieminister Gunnar Strömmer (M) antydde under en konferens i vintras att regeringen skulle besluta om fortsatt stöd till GVI.
– Det är klart att mycket talar för att man måste supporta någonting som ändå är så pass väl implementerat och som ger så pass goda resultat, sa han då.
Johannes Knutsson tror å sin sida att stödet för metoden handlar om att signalera politisk handlingskraft.
– Min slutsats är att politikerna initialt ville ha någonting som åtminstone ger sken av att det fungerar, säger han.
– Det är synd att man slösar. Det är dyrt det här. Det är miljontals kronor som går åt.
Fakta: Metoden GVI
GVI (gruppvåldsintervention) genomfördes först som Operation Ceasefire i Boston i mitten av 1990-talet. Metoden bygger på så kallad fokuserad avskräckning.En central utgångspunkt är att våldet begås av en eller flera grupper som går att identifiera. Strategin innehåller tre komponenter:
1. Den kommunicerar till gatugrupper att samhället kräver att våldet ska upphöra, och den förmedlar till gruppmedlemmarna att de är värdefulla och att det finns stöd för dem som vill lämna våld.
2. Den skapar säkra och trovärdiga konsekvenser vid mord och skjutningar kopplade till grupprelaterat våld.
3. Den erbjuder stöd till gruppmedlemmar som vill förändra sina liv.
Källa: National Network for Safe Communities (NNSC), U.S. Department of Justice (COPS Office)