Iran ökar förtrycket – maktskifte långt borta
Skenande inflation, brist på mat, och rekordmånga avrättningar. Efter fyra månader av krig och förhoppningar om maktskifte sitter en pressad iransk regim kvar vid rodret, medan befolkningen har fullt upp med att försöka överleva vardagen.
– På kort sikt är inte ett regimskifte realistiskt, säger Jesper Sundén, SvD:s Mellanösternanalytiker.
Efter USA:s och Israels inledande attacker var förhoppningen bland många iranier stor att den iranska maktapparaten skulle falla. USA:s president Donald Trump uppmuntrade iranierna att ta makten över landet.
Nu, knappt fyra månader senare, framstår ett maktskifte som långt borta. Det nuvarande styret är tillräckligt starkt för att med våld kunna slå ner alla protester och behålla makten.
– Men den är inte tillräckligt stark för att känna sig trygg i att den kan hålla makten, och det är därför som den under kriget har fängslat tusentals och dessutom avrättat en massa demonstranter och politiska fångar, säger Jesper Sundén, SvD:s Mellanösternanalytiker.
Dålig ekonomi innan kriget – nu tydligt värre
Människor var missnöjda med den ekonomiska situationen i Iran innan kriget, vilket ledde till stora protester runt årsskiftet som slogs ned brutalt av regimen. Under kriget har det blivit allt värre. Priser har skjutit i höjden och det råder brist på mat, vatten och mediciner, vilket får sociala konsekvenser – antalet skilsmässor har skjutit i höjden och brottsligheten ökar.
– Den dagliga tillvaron för vanliga människor är extremt svår, säger Jesper Sundén.
Samtidigt har regimen ökat repressionen mot folket. Tusentals människor har fängslats och allt fler avrättas av ett styre som känner sig pressat och vill avskräcka befolkningen från att organisera sig och göra uppror.
Oavsett vad som händer efter samförståndsavtalet som slutits mellan Iran och USA menar många bedömare att regimen behöver förbättra situationen för befolkningen i Iran, om den vill undvika fler protester på längre sikt.
Revolutionsgardet allt mäktigare
Kriget har också fått stora konsekvenser för maktbalansen inom det iranska toppskiktet. Tidigare fanns det en viss balans mellan landets religiösa institutioner, staten och det Islamiska revolutionsgardet.
– I dag så är det revolutionsgardet som dominerar makten. Den högste ledaren Mojtaba Khamenei och president Masoud Pezeshkian sitter på revolutionsgardets nåder, säger Jesper Sundén.
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.