Brottsförebyggande rådet lyfter fram metoden bakom ”Sluta skjut” som tydligt effektiv mot Sveriges gängvåld. Man pekar ut Malmö som ett exempel.
– Jag menar att det har visat effekt i Malmö, säger Karin Svanberg, enhetschef på Brå.
Samtidigt riktas skarp kritik mot metoden och hur Brå framställer dess resultat.
Professor Johannes Knutsson ifrågasätter kraftigt att projektet har visat resultat – eller överhuvudtaget kan fungera i Sverige.
– Jag tycker det är en skandal, säger han och kallar det för ett myndighetshaveri.
Och han är inte ensam om att vara kritisk.
Expressen har tagit del av en helt färsk analys som tagits fram inom Polisområde Östergötland. Den dömer ut metoden och avråder starkt från att implementera den.
Artikeln i korthet
• Kritiker menar att metoden saknar tillräckligt stöd i svensk forskning.
• Skillnader mellan USA:s och Sveriges rättssystem lyfts fram som hinder.
• Poliser uppger oklarhet kring möjliga sanktioner och effekt.
• Brå försvarar metoden och hänvisar till positiva resultat i Malmö.
Analysen: Inför inte metoden
Rubriken på analysen är: Bör GVI (Group Violence Intervention) införas i Polisområde Östergötland?
Författarens uppdrag var just att utvärdera om metoden bakom ”Sluta skjut” – alltså GVI – borde implementeras, men också att undersöka dess forskningsunderlag i Sverige.
Upprinnelsen var att ett antal kommunpoliser ”uttryckt ett behov av att kritiskt värdera vissa forskningsrapporter och yttranden från experter”.
Analysen presenterar redan på första sidan sin slutsats: GVI bör inte införas.
”Sammanfattningsvis uppfyller inte de utvärderingar som gjorts av GVI i Sverige rimliga evidenskrav för operativ spridning av metoden”, står det.
Orsaken beskrivs som att metoden inte har bevisats fungera i en svensk kontext, men också att skillnaden i USA:s och Sveriges rättssystem är för stor.
”[...] de hinder av framför allt juridisk natur som finns i den svenska kontexten jämfört med den amerikanska berörs inte i de utvärderingar som gjorts av GVI eller i Brås slutredovisning till regeringen”, fortsätter analysen.
Polisernas vittnesmål
Professor emeritus i polisforskning, Johannes Knutsson, används som referens i analysen och uttrycker samma sorts synpunkter:
– I USA kan man skapa ett straffhot som är så starkt att det påverkar beslut. Det måste vara så starkt så de väljer att inte begå brotten, säger han.
I utvärderingar av metoden bakom ”Sluta skjut” citeras enskilda poliser om deras upplevelse av GVI. Flera av dem har uttryckt en förvirring kring vilka sanktioner som egentligen kan tillämpas i Sverige.
￭￭￭ I Uppsala, när metoden utvärderades, sa en polis:
”Så fort sanktionsfrågan har kommit upp, så har man liksom suttit och tittat på varandra och inte riktigt vetat. 'Vad innebär det egentligen? Vad är det för typ av sanktioner vi kan göra?' Det har inte funnits något konkret som vi faktiskt kan göra.”
￭￭￭ En annan tvivlade på om metoden kunde fungera här, bara för att den fungerar i USA:
”Det känns inte som om vi i Sverige har snabba, kännbara och förutsägbara konsekvenser att rikta mot en grupp som fortsätter använda våld jämfört med till exempel Nordamerika.”
￭￭￭ En tredje polis i Järfälla var inne på samma spår:
”Menar man allvar att ha sanktioner mot individer och vi i polisen lägger en väldig resurs på detta kan vi inte ha konsekvenser som varningar och ett extra möte.”
Kritiken: Valt att utelämna
Dessa vittnesmål saknas i Brås slutredovisning – något som kritiseras i polisens interna analys. Det står bland annat att Brå har ”valt att utelämna de mest problematiska observationerna från processutvärderingarna som pekar på att GVI kan vara svår att implementera i den svenska kontexten”.
De citerade polisernas bild motsvaras av ett antal vittnesmål från den andra sidan: de kriminella. I rapporten ”Röster inifrån” citeras de så kallade ”mottagarna” av GVI-relaterade insatser. Flera av dem verkar inte fästa någon särskild vikt vid polisens nya metod.
– Alltså man har redan hört det, inget nytt, säger en av dem.
Personen säger att GVI ”skulle nog inte kunna lugna ner konflikter ändå, våld kommer ändå att ske”.
– Folk är inte rädda för polisen.
En annan upplever inte att GVI vare sig är avskräckande eller något nytt:
– Alltså mycket av de grejerna, det har varit typ samma, men bara att det syns på papper. Det är inget nytt, det är inget som skräms.
Brås svar: Förstår inte
Andra uttrycker samtidigt motsatt uppfattning, och beskriver att de märker av polisens nya sätt att arbeta. En person säger att han lämnade kriminaliteten när han märkte att ”polisen hade ett stort spaningspådrag på alla oss”.
Karin Svanberg är enhetschef på Brå och har inte tagit del av polisens interna analys. Därför kan hon inte säga så mycket, men den förvånar henne eftersom Polismyndigheten samtidigt deltar i arbetet med att sprida metoden.
– De har ju varit med i uppdraget hela vägen och står också bakom den här slutrapporten [Brås slutredovisning]. Så jag förstår inte riktigt, då är det i så fall motsägelsefullt inom polisen då.