Bedrägerier är en typ av brottslighet med låg risk för upptäckt och där de som drabbas förlorar stora mängder pengar. Samtidigt riktar de kriminella ofta in sig mot äldre.
Förutom den ekonomiska förlusten leder brottet ofta till känslor av skam, skuld och utsatthet för den som drabbas. Regeringen har redan tagit flera initiativ för att stoppa bedrägerierna – nu tar vi ytterligare steg.
De kriminella gängen ägnar sig åt telefonbedrägerier i en systematisk omfattning. Ofta riktar man in sig mot äldre. Bara under 2025 anmäldes drygt 32.000 telefonbedrägerier. Intäkterna för de kriminella är stora – och de ekonomiska och mänskliga kostnaderna för de som drabbas är förödande.
Brottsvinster från bedrägerier återinvesteras i organiserad brottslighet och används för att stärka kriminella strukturer och möjliggöra annan brottslighet. Bedrägeribrottsligheten bidrar därmed indirekt även till den våldsutveckling som påverkar tryggheten i samhället.
Att strypa den kriminella ekonomin är därför också helt avgörande för att komma åt den organiserade brottsligheten, och regeringen har vidtagit en rad åtgärder för att förstärka ekobrottsbekämpningen.
”Vi måste få ner antalet brott och minska brottsvinsterna ännu mer.”
Det handlar bland annat om en ny förverkandelagstiftning, ett finansiellt underrättelsecentrum och ett nationellt center för återtagande av brottsvinster samt uppdrag till relevanta myndigheter om att förstärka sin samlade förmåga att bekämpa ekonomisk brottslighet och sin förmåga att återta brottsvinster.
Och arbetet har gett resultat. Även om antalet telefonbedrägerier har fortsatt att öka de senaste åren har den sammanlagda brottsvinsten av dessa bedrägerier mer än halverats sedan 2023 och bedöms uppgå till omkring 300 miljoner kronor år 2025.
Det är naturligtvis en framgång att brottsvinsterna har halverats, men det betyder samtidigt att hälften återstår. Och det är självklart att mer måste göras. Vi måste få ner antalet brott, och minska brottsvinsterna ännu mer.
En viktig framgångsfaktor för att få ner brottsvinsterna är den samverkan som bland annat har lett fram till att bankerna har infört nya säkerhetsåtgärder.
Fördjupad samverkan är också grundtanken bakom det nya finansiella underrättelsecentrumet och det nationella centret för återtagande av brottsvinster. I denna samverkan har också privata aktörer en viktig roll, inte minst genom att direkt kunna påverka en transaktion eller ett sms.
”Det finns betydligt mer att göra.”
I förra veckan träffade vi polisen, Post- och telestyrelsen (PTS) och telekombranschen för att diskutera ytterligare steg för att utveckla och fördjupa vår samverkan. Det blev ett mycket positivt möte. Polisen växlar nu upp sitt arbete mot bedrägerier.
PTS får nya tillsynsuppgifter och operatörerna ökade möjligheter att stoppa bedrägerisamtal och sms genom ny lagstiftning som träder i kraft den 1 augusti. Det blev tydligt att effekten av det som redan görs kan öka ännu mer genom ett ytterligare fördjupat samarbete och samverkan.
Nu tar vi nästa steg för att öka trycket på telefonbedragarna. I torsdags beslutade regeringen om ett uppdrag till polisen och PTS om att utveckla och stärka samhällets förmåga att förebygga, förhindra och motverka bedrägerier som begås genom telefonsamtal och SMS.
Polismyndigheten ska samordna det övergripande arbetet och PTS ska verka för åtgärder som minskar möjligheten att använda telefonsamtal, SMS och andra elektroniska kommunikationstjänster för bedrägeribrott. Arbetet kommer ske i nära dialog med telekombranschen och andra relevanta aktörer.
Även om insatserna mot telefonbedrägerierna har gett resultat finns det betydligt mer att göra. Och genom det nya uppdraget växlar vi nu upp i kampen mot bedragarna. Samtidigt måste vi vara medvetna om att i takt med att regeringen och andra delar av samhället genomför åtgärd efter åtgärd för att motverka bedrägerier byter de kriminella tillvägagångssätt.
Vi överväger därför löpande behovet av ytterligare åtgärder, allt för att strypa den kriminella ekonomin, återupprätta tryggheten och värna de mest utsatta i samhället. Ytterst handlar det om rättvisa.
Gunnar Strömmer, justitieminister
Erik Slottner, civilminister