Diskrimineringsombudsmannen efterlyser en utvidgning av diskrimineringslagen så att den fullt ut omfattar Polismyndighetens verksamhet (Aktuella frågor 23/6).
Polisen delar självklart ambitionen att motverka diskriminering. Frågan är däremot om ytterligare lagstiftning behövs.
Polisens verksamhet är redan noggrant reglerad genom bland annat polislagen och rättegångsbalken. En polis får inte stoppa, visitera eller kontrollera människor godtyckligt. Varje åtgärd måste ha stöd i lag och kunna motiveras utifrån lagens krav. Att som Diskrimineringsombudsmannen ge en bild av att det saknas rättsliga mekanismer för att motverka felaktiga ingripanden ger därför inte en rättvisande bild av verkligheten.
I Malmö arbetar polisen enligt Malmömodellen. Den bygger på två delar som hänger ihop: ett offensivt arbete mot grov organiserad brottslighet och ett långsiktigt trygghetsskapande arbete tillsammans med medborgare, kommunen, civilsamhället och andra aktörer, till exempel Kraftsamling Herrgården, bostadsbolag, samt kristna, muslimska och judiska trossamfund.
För att polisen ska kunna förebygga brott och hindra att unga rekryteras till kriminalitet behöver de ha förtroende och stöd – legitimitet – i samhället.
Polisen måste finnas nära medborgarna, inte minst ungdomarna. Deras förtroende är avgörande för att polisen ska få information, förstå lokala problem och kunna agera i tid.
Malmö är en internationell stad där det bor människor från 187 länder och över 120 000 Malmöbor är födda utomlands. Legitimitet är därför en förutsättning för att polisen ska lyckas med sitt uppdrag.
I Malmömodellen är ”Rättvist bemötande” en central del. Tillsammans med Malmö universitet arbetar polisen med det som forskningen beskriver som processuell rättvisa – att människor ska behandlas respektfullt och förstå varför polisen agerar som den gör. Våra trygghetsmätningar visar ett ökat förtroende för polisen.
Det handlar inte bara om upplevd trygghet, utan också om faktiska resultat. Under 2025 noterades endast ett fullbordat mord i Malmö och antalet skjutningar låg på den lägsta nivån på mer än ett decennium. Samtidigt har polisens legitimitet stärkts. Det visar att effektiv brottsbekämpning och respektfullt bemötande inte är varandras motsatser.
Som en del av det förebyggande arbetet mot grov kriminalitet gör polisen många personkontroller. Men människor stoppas inte på grund av etnisk bakgrund. Kontrollerna görs när det finns information, underrättelser eller andra omständigheter som ger polisen laglig rätt att genomföra dem. Genom att arbeta på det sättet kunde Malmöpolisen under 2025 förhindra 45 grova våldsdåd. Bakom resultaten finns skickliga och engagerade poliser som varje dag fattar svåra beslut under hård granskning och ofta under stor tidspress. Mina erfarenheter är att de som jobbar inom polisen tar både rättssäkerhet, bemötande och sitt samhällsuppdrag på största allvar.
Polisen är den enda yrkeskår i Sverige som har en uttrycklig skyldighet att polisanmäla egna medarbetare när det finns misstanke om att brott har begåtts.
Ärendena prövas av Särskilda åklagarkammaren, en enhet inom Åklagarmyndigheten. Om åklagaren bedömer att det inte föreligger något brott innebär det inte automatiskt att agerandet var rätt. Ärendet kan fortfarande bli föremål för arbetsrättslig eller disciplinär prövning. Konsekvenserna kan vara allt från erinran eller varning till löneavdrag, uppsägning eller avsked.
Diskrimineringsombudsmannens påstående om att polisens kontroller bygger på etnisk profilering eller misstänkliggörande utifrån etnisk bakgrund stämmer inte med hur polisen arbetar i Malmö.
Kontrollerna bygger på lagstiftning, underrättelser, iakttagelser och andra omständigheter som ger lagligt stöd – inte på en persons etniska tillhörighet.
Att beskriva polisens arbete som etnisk profilering riskerar att underminera förtroendet för de tusentals professionella poliser som varje dag utför sitt uppdrag med hög integritet och respekt för människors lika värde.
Det innebär inte att misstag aldrig sker. I en verksamhet med över 40 000 anställda kommer felbedömningar att förekomma. När de sker finns omfattande kontrollmekanismer. Men undantagen ska inte tillåtas definiera bilden av en hel yrkeskår.
Visst finns det områden där polisen kan bli bättre. Alla som kontrolleras förstår inte alltid varför det sker. Så långt lagstiftningen tillåter behöver polisen därför bli ännu bättre på att förklara vilka omständigheter som ligger bakom ett ingripande. Alla kommer inte att tycka att det är bra att en kontroll genomförs, men när syftet förklaras brukar förståelsen för åtgärden öka.
I Malmö har polisen visat att det går att kombinera hög legitimitet, rättvist bemötande och ett offensivt arbete mot den grova kriminaliteten. Resultatet är färre mord, färre skjutningar, färre unga som rekryteras till våldet och ett starkare förtroende mellan polis och medborgare. Det är så vi skapar ett tryggare Malmö.
SKRIBENTEN
Tomas Rosenberg, biträdande chef i polisområde Malmö och tidigare HR-chef med ansvar för kultur- och likabehandlingsfrågor i Polismyndigheten
Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.