Politisk splittring: Ska Avestabor betala skatt för visenternas fortlevnad?
I Avesta frodas den hotade visenten; nyligen växte flocken med årets tredje visentkalv. Men Europas bisonoxe kostar också Avestaborna runt 3 miljoner om året vilket SVT:s lokala valkompass visar är en politisk vattendelare.
När SVT Dalarna besöker visentparken har flocken ökat till 21 djur med nykomlingen AvAnton, fyra dagar gammal. Vanligtvis får parken runt 4-8 kalvar varje år. AvAnton är årets tredje, men första tjurkalv.
– Det är ju alltid så med små ungar att det väcker intresse, säger Mikael Jansson, chef för visentparken.
I år får kalvarna namn på temat Astrid Lindgrens värld; AvAstrid och AvAlma föddes tidigare i år.
En politisk vattendelare
Avesta kommun tog över visentparken 2004 då finska Outokumpu varken ville driva eller förknippas med förvärvet Avesta Jernverks symbol. Parken anlades 1939 av järnverkets ägare Axel Ax:son Johnson för att rädda den då utrotningshotade visenten.
I kommunal regi öppnades parken för allmänheten 2010 och de senaste åren har den haft runt 7000 besökare. Men parken bär inte sina kostnader själv; förra året fick Avesta kommun skjuta till runt 3 miljoner för att verksamheten skulle gå runt.
Att kommunen lägger skattemedel på visenter är en politisk vattendelare, det visar inte minst SVT:s lokala valkompass.
I klippet: ”Inte en kommunal verksamhet” – hör politikernas argument för och emot en visentpark i kommunal regi.
Det här är visenten
- I Sverige utrotades visenten för över 8000 år sedan, men finns i det vilda i Polen, Litauen, Ukraina, Ryssland Slovakien, Belarus och Rumänien.
- På 1920-talet utrotades den även i Europa, men tack vare att det fanns individer på djurparker har man kunnat bygga upp ett vilt bestånd igen på 7200 visenter.
- Den har gått från utrotningshotad till att idag klassas som en ”nära hotad” art.
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.