Samförståndsavtalet mellan USA och Iran innehåller 14 punkter. En del kommer inte att träda i kraft förrän ett slutgiltigt avtal finns. Några andra ska börja gälla direkt.
Den absolut första punkten i avtalet är att de militära insatserna ska upphöra på alla fronter, inklusive i Libanon.
Det får Jan Hallenberg, associerad seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet, att höja på ögonbrynen.
– Det här är en framgång för Iran, en stor motgång för Israel och för USA kommer det att leda till problem, säger han.
Enligt Israel handlar detta om två olika konflikter. Den ena är med Iran, den andra med shiamilisen Hizbollah i Libanon. För bara några dagar sedan sa premiärministern Benjamin Netanyahu att de israeliska styrkorna ska stanna kvar i Libanon och att man kommer att svara på attacker från Hizbollah.
Men USA:s och Irans samförståndsavtal säger alltså nej till det.
– Trump säger att ”Netanyahu gör som jag säger”. Det är ju lätt att säga, men i ett läge där Benjamin Netanyahu kämpar för sin politiska överlevnad tror jag att det är väldigt svårt för honom att gå med på allt det här. Det är otroligt känsligt.
En annan aspekt som ger upphov till tvivel är tidsramen. Länderna har avsatt 60 dagar för förhandlingar – en gräns som kan förlängas om båda parter vill det.
Hallenberg tror att det blir nödvändigt.
– Det här kan inte gå på sex veckor. Det är uteslutet. Man kommer att få förlänga tiden, men hur mycket iranierna går med på är svårt att bedöma, säger han.
Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet, är inne på samma spår.
– En stor risk är att man inte kommer framåt i förhandlingarna. Det finns många delar som är ouppklarade och som behöver lösas. Förhandlingar pågår ofta under väldigt lång tid. Ta till exempel förhandlingarna om Obamas avtal med Iran. Det pågick under många år och på väldigt hög detaljnivå med skickliga diplomater och experter, säger han.
Även nu har USA kontaktat experter som kan komma att delta i diskussionerna. Enligt uppgifter till Axios var USA:s särskilda sändebud Steve Witkoff och Trumps svärson Jared Kushner nyligen i Oak Ridge, Tennessee, för ett hemligt möte med kärnteknikexperter.
Men även med kunniga förhandlare behövs gott om tid.
– Här har man snabbt kommit fram till ett ramavtal och det ska fyllas på med innehåll på 60 dagar. Med den tidsramen är det inte helt säkert att det går och att resultatet blir så bra, säger Dag Blanck.
Efter att punkterna i avtalet blev offentliggjorda har såväl analytiker som amerikanska politiker, inklusive republikaner, riktat kritik mot att USA går med på för många eftergifter till Iran. Att punkterna skulle ändras bedömer Jan Hallenberg dock som osannolikt.
– Nu har ju presidenten skrivit på och att han ska ändra det har jag svårt att tänka mig. Men det är inte omöjligt heller, för han får en hel del kritik för vissa av punkterna, säger han.
USA sitter också fortsatt på en hållhake, nämligen de många sanktionerna som finns mot Iran. De kommer inte att avskaffas förrän lösningar finns som bland annat inkluderar att Iran aldrig skaffar kärnvapen och att landet minskar urananrikningen.
En fråga blir dock hur sanktionerna ska lyftas i nästa steg. Sedan 2015 finns en amerikansk lag på plats som säger att kongressen måste få ge sitt godkännande om sanktioner som kopplas till Irans kärnvapenprogram ska lyftas.
– Hittills har Trump kört över alla sådana bestämmelser. Senaten har inte vågat sätta sig emot. Men om det sker här får vi se, säger Jan Hallenberg.
Trump lär däremot inte stöta på något större missnöje hos de egna väljarna, enligt Dag Blanck. Oavsett hur förhandlingarna går väntas han stå fast vid att han vunnit kriget.
– Motståndarna kommer att säga att det inte blev något av kriget, men Trump kommer att peka på delarna som är framgångsrika, som att Iran inte får ha kärnvapen, och säga att han har vunnit. Då kan han dra sig ur med huvudet högt och gå vidare. Många av hans kärnväljare litar också så mycket på honom att de accepterar den berättelsen.
Fakta.Samförståndsavtalet
1. Länderna förbinder sig att omedelbart avsluta kriget på alla fronter, även i Libanon.
2. USA och Iran ska respektera varandras territoriella integritet och inte ingripa i varandras interna angelägenheter.
3. Parterna ska framåt förhandla och nå ett slutligt avtal inom högst 60 dagar. Tidsfristen kan förlängas om båda parter är överens om det.
4. USA ska omedelbart efter undertecknandet lyfta sin havsblockad mot Iran och säkerställa att Irans fartygstrafik återgår till full kapacitet inom 30 dagar. USA ska även dra tillbaka sina militära styrkor från Irans närområde inom 30 dagar efter ett slutgiltigt avtal.
5. Iran ska omedelbart efter undertecknandet säkerställa att fartygstrafiken mellan Persiska viken och Omanbukten återställs till tidigare nivåer utan avgift under 60 dagar. Iran ska diskutera med Oman om framtida administration och tjänster i sundet.
6. USA ska tillsammans med regionala parter ta fram en definitiv plan för att Iran ska få tillgång till 300 miljarder dollar för återuppbyggnad och ekonomisk utveckling. Insatserna ska fastställas i fortsatta förhandlingar. Alla transaktioner och tillstånd som behövs ska beviljas av USA.
7. USA ska inom en viss tidsplan, som kommer att fastställas, lyfta alla typer av sanktioner mot Iran, inklusive sådana som FN:s säkerhetsråd och IAEA har infört.
8. Iran går med på att aldrig tillverka kärnvapen och anrikat uran ska spädas ut under tillsyn av IAEA. Frågan om anrikat uran ska förhandlas vidare.
9. Länderna ska i väntan på avtalet upprätthålla status quo.
10. USA ska fram till att sanktionerna hävs utfärda undantag för export av Irans petrokemiska produkter och andra tjänster.
11. USA ska arbeta för att göra Irans frysta tillgångar och begränsade medel tillgängliga efter att samförståndsavtalet är undertecknat.
12. USA och Iran ska se till att samförståndsavtalet tecknas framgångsrikt och att ett framtida avtal efterlevs.
13. Efter att genomförandet av artiklarna 4, 5, 10 och 11 har inletts och bekräftats, ska Iran och USA förhandla om ett slutligt avtal om de återstående artiklarna.
14. Det slutliga avtalet ska godkännas genom en bindande resolution i FN:s säkerhetsråd.