MAKERFIELD. De har gått från osynliga till den brittiska politikens epicentrum.
Nu följer hela Storbritannien vad väljarna i Makerfield gör.
– Invånarna här är inte vana vid ett sådant ståhej, säger kampanjarbetaren Louise.
MAKERFIELD. De har gått från osynliga till den brittiska politikens epicentrum.
Nu följer hela Storbritannien vad väljarna i Makerfield gör.
– Invånarna här är inte vana vid ett sådant ståhej, säger kampanjarbetaren Louise.
Situationen är smått bisarr.
Ashton-in-Makerfield är en liten, sömning tätort med spetsgardiner i fönstren, ett par pubar och ungefär lika många nagelsalonger. För ett par månader sedan hade jag inte hört talas om den. Detsamma gällde för många britter.
Men torsdagen den 18 juni bubblar den av liv och kampanda.
3 000 Labourmedlemmar har rest hit från hela landet. Den gångna veckan har de knackat på alla stadens dörrar minst fem gånger om. Och under parollen ”historien skrivs av de som är på plats” har högerpopulistiska Reform UK ordnat gratis bussresor hit från London.
– Invånarna här är inte vana vid ett sådant ståhej. Folk blir mer och mer irriterade på oss, säger Louise som åkt från närliggande Manchester för att kampanja för Labour, men inte vill uppge sitt efternamn.
Hon står utanför ett församlingshem som för dagen tjänar som vallokal. Ingen på väg in eller ut ur den handikappsanpassade entrén vill prata med journalister. Att rösta när hela riket tittar på är en grannlaga uppgift.
Fyllnadsval, vilket är vad som hålls här på torsdagen, renderar så gott som aldrig några förstasidesrubriker. Att valet blivit en nationell tilldragelse beror på en enda man: Andy Burnham.
Han är Manchesters borgmästare som vill bli Storbritanniens nästa premiärminister.
Chanserna är goda, Burnham är landets mest populära politiker. Men för att formellt kunna utmana sittande och krisande Keir Starmer om Downing Street måste han först få en plats i underhuset. Det kan enbart ske om han segrar i Makerfield med drygt 76 000 röstberättigade invånare. Därav ståhejet.
– Andy har lyft Manchester. Han har gjort kollektivtrafiken billigare. Han förstår vad folk vill ha och agerar. Jag vill se honom som premiärminister. Downing Street är alltför Londoncentrerat, säger Louise.
Makerfield var en del av Englands industriella hjärtland.
George Orwell tecknade 1937 ett porträtt av det och av invånarnas slit och fattigdom i klassikern ”Vägen till Wigan Pier”. Det han såg var allt annat än upplyftande:
”Tåget förde mig iväg genom ett monstruöst landskap med slagghögar, skorstenar, travar av järnskrot, smutsiga kanaler och stigar av aska och lera korsade av träskos spår.”
De flesta spår av den tunga industrin är borta. Invånarnas stolthet över att ha bidragit till Englands välstånd har dock bestått, fast i många fall blandats upp med en besvikelse över en brist på erkännande från politikerna i Westminster.
– Om det inte vore för Burnham skulle vi lätt ha tagit hem det här, säger John, som också nöjer sig med att enbart uppge förnamn.
Han har rest från Skottland för att slå sig ner på en tältstol i en korsning i Ashton. Framför sig har han en skylt med Reform UK:s ljusblåa logga. Bilförare tutar åt honom. Några vevar ner rutorna och tjuter: REFOOORM. Andra håller bara ut ett långfinger.
John spår att resultatet blir jämnt, men att Reform UK:s kandidat tar hem segern.
Om inte kommer partiledaren Nigel Farage aldrig att förlåta sin forna kollega Rupert Lowe. Orden är Farages egna.
Lowe som lämnade Reform ifjol startade nyligen ett eget parti – Restore Britain – med en nationalkonservativ profil som vill se etniskt vitt Storbritannien. Enligt opinionsmätningarna kan partiet få mellan sex och sju procent av rösterna i Makerfield.
Rebecca Shepherd, som är Restores lokala kandidat, vägrar att prata med etablerade medier, men i tätorten Ashton är partiets supportrar och kampanjarbetare i högsta grad synliga i sina mörkblå t-shirtar och flaggaccessoarer.
– Restore är för extremt, för oseriöst. En röst på dem är en förlorad röst, säger John i vägkorsningen.
Vallokalerna stänger klockan 22, lokal tid. Då kan de röstberättigade 76 000 Makerfieldborna ha avgjort Storbritanniens framtid.
Hålls torsdagen den 18 juni.
Det är ett slags extraval som utlyses när valkretsens parlamentsledamot lämnat sin plats i underhuset innan mandatperioden är slut. Makerfields ledamot, Labourpolitikern Josh Simons, lämnade sin plats i underhuset specifikt för att släppa fram Andy Burnham.
Cirka 76 000 personer är röstberättigade i torsdagens val.
Andy Burnham leder opinionsmätningarna, före Reform UK:s kandidat Robert Kenyon. På tredje plats ligger Restore Britains Rebecca Shepherd.
Resultatet kommer att meddelas tidigt på morgonen den 19 juni.