De är tejanos, för att vara exakt. Ordet är spanskans motsvarighet till engelskans Texans (alltså ett uttryck för personer från Texas), men det spanska ordet syftar på de Texasbor som har mexikanskt ursprung.
Tejano är också en en musikstil som hör hemma här vid gränsen mellan Mexiko och Texas. Den har mexikanska gitarrer men också stompiga dragspel, som kommer från tyskarna och tjeckerna som hamnade i Texas i drivor och tog med sig sin polka.
Bobby Pulido har varit en av genrens stora stjärnor sedan 90-talet, när han slog igenom med ”Desvelado”, en smäktande ballad om en man som inte kan sova för han är så förälskad i en kvinna. Han har aldrig träffat henne, bara fastnat för hennes röst på radion.
Nu är det andra röster som Pulido jagar. Han har nämligen sadlat om från tejanostjärna till demokratisk kandidat till representanthuset i Texas 15:e distrikt. Så det är kanske inte för mycket att gissa att han inte får så mycket sömn nu heller, de här sista nätterna inför valet.
Trumps dominans i Rio Grande-dalen
Det femtonde distriktet går som ett vingligt Jengatorn genom södra Texas, med start öster om San Antonio, och ner hela vägen till gränsen mot Mexiko.
Här ner mot Rio Grande-dalgången gick Donald Trump från klarhet till klarhet i de senaste presidentvalen. 2016 förlorade han klart mot Clinton, 2020 vann han snävt mot Biden och för två år sen var det en kross med 17 procentenheter över Kamala Harris.
Men efter snart en halv mandatperiod knakar det betänkligt i relationen mellan Trump och väljarna här. Pulido leder mot republikanen Monica de la Cruz, enligt mätningarna, trots att republikanerna har ritat om distriktskartan för att gynna sina kandidater.
”Vi ångrar att vi röstade på Trump”
På ett nöjesfält i McAllen, en av gränsstäderna i distriktet, går folk omkring i neonljuset, käkar popcorn och håller ordning på uppspelta barn som springer ut från karusellerna.
– Vi gillar Bobby Pulido! Inte så mycket för musiken, även om vi har lyssnat en del på den med. Det är mer för förändringarna han vill genomföra, han vill göra det bra för vanligt folk, säger Frances Fabella, 56, från grannstaden Mission.
Hon och maken Ricardo, 57, har familjeföretag, ett åkeri, och blir ständigt påminda om dieselpriserna som stigit sen Irankriget började.
– Det är inte bara det heller – det är matpriserna, det är allt möjligt – allt är så dyrt. Vi röstade på Trump, men nu ångrar vi det. Det är för ICE också. Min syster har ett byggföretag, och hon får inte tag i folk som kan jobba. De är rädda för att gå till jobbet, för åker de på jobb är de rädda att bli upplockade, säger Frances Fabella.
Många som ångrar sin röst
Cassandra Sarmiento, 32, är kaplan och predikant. Hon känner sig kluven inför valet.
– Jag kommer ju från Mexiko, så jag är emot det som händer med ICE nu. Samtidigt är jag kristen och emot abort…
För två år sen röstade hon på Trump. Det hade mycket att göra med hennes konservativa värderingar.
– Men med tanke på allt som har hänt efteråt ångrar jag mig. Det är samma för många av mina vänner och folk i familjen, de säger att de ångrar sig och inte tänker rösta nu. Många har sett familjemedlemmar eller bekanta utvisas. Det är ledsamt, säger Sarmiento.
Som det ser ut just nu blir det nog ingen röst alls från henne.
”Frugan är från Mexiko, så...”
Joey Garza, 39, är lastbilschaufför. Även han röstade på Trump i förra valet. Han säger att skattesänkningar bidrog till att han kunde köpa ett hus till familjen. Men ändå, det var inte det här han väntade sig nu.
– Frugan, hon är inte härifrån, hon är från Mexiko, så… Men ja, nu är det som är. Jag känner att jag får ta det, för jag röstade på honom.
Det är känsligt att prata om det hemma, eller på jobbet.
– Det är många som är från Mexiko. Det är inte som att jag vill förstöra dagen för nån. Så det blir inte att vi pratar så mycket om det, säger Garza.
Experten: ”Känner sig marginaliserade”
Åsikterna som hörs på nöjesfältet är inte unika.
Mike Madrid är politisk rådgivare med republikansk bakgrund. Nu gör han bland annat podden ”The latino vote” och gästade nyligen BBC:s ”Americast”. Han sa att det som händer inte är en omgruppering utan snarare en avgruppering, att latinos kliver inte hittar nåt som är värt att rösta på, på endera sidan.
– De är arga. De är uppgivna. De känner sig marginaliserade och frånkopplade från båda partierna, sa Madrid där.
Gruppen latinos utgör nu ungefär en tredjedel av Texas röstande befolkning – en ökning från runt en femtedel i början av 2000-talet – så det går inte att se dem som en marginell grupp.
Enligt en undersökning från Univision ser tejanos ut att välja demokratiskt över hela brädet, och just här i södra Texas ser D-stödet extra starkt ut.