De senaste tre åren har Isuzu D-Max varit den bäst säljande pickupen i Sverige. En förklaring till framgången är att tillverkaren erbjuder en eftermonterad gastank som gör att den delvis kan köras på fordonsgas. Konverteringen kostar i dagsläget 9 900 kronor.
Genom denna manöver sänks skatten från runt 24 000 kronor till 4 000 kronor per år under de första tre åren – en besparing på totalt 60 000 kronor. Samtidigt kan ägaren välja att enbart tanka diesel.
Enligt de nuvarande reglerna kan ett fordon räknas som gasbil även om det bara till viss del drivs av gas. Därmed slipper det så kallad malusbeskattning. Isuzu D-Max har i grunden en dieselmotor som kan drivas till uppemot 50 procent av fordonsgas. Men om gastanken inte är påfylld drivs den till 100 procent av diesel.
Fakta.Straffskatt för fordon som släpper ut mer
● För bilar som släpper ut mer än 75 gram koldioxid per kilometer tas en förhöjd fordonsskatt ut de första tre åren. Den kallas malus.
● Ju mer utsläpp, desto högre blir skatten.
● Standardvarianten av Isuzu D-Max som drivs av fossil diesel släpper ut 216 till 241 g/km enligt körcykeln WLTP.
● Fordon som helt eller delvis kan drivas av gas som inte är gasol/motorgas omfattas inte av malusskatten.
Tobias Gustavsson Binder, forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet, har tagit fram statistik som visar att 4 102 gaskonverterade dieseldrivna pickuper registrerats i Sverige sedan 2021. Nästan alla är just Isuzu D-Max. Han anser att tillverkaren har hittat ett sätt att runda reglerna.
– Det är ett systemfel som man borde ha åtgärdat när man insåg vad det här är för typ av bilar, säger han.
Om dessa pickuper istället hade registrerats som dieselfordon hade staten fått in ytterligare cirka en kvarts miljard i skatteintäkter.
– Det är pengar som egentligen ska gynna omställningen som istället subventionerar nya dieseldrivna pickuper, säger Tobias Gustavsson Binder.
Till saken hör att nästan 40 procent av de gaskonverterade fordonen har registrerats i kommuner där det i dag saknas tankstationer för biogas (CNG), enligt IVL:s kartläggning. Det säljs heller inga nya renodlade gasdrivna personbilar i Sverige.
– Det här malusundantaget har gått från att gynna bilar som går på biogas till att gynna dieseldrivna pickuper, säger Tobias Gustavsson Binder.
I styrmedelsutredningen som överlämnades till regeringen i våras föreslås att malusundantaget för gasfordon ska slopas från 1 januari 2028. Men det är i nuläget oklart vad som kommer att hända med förslaget. IVL-forskaren är angelägen om att förändringen ska ske snarast möjligt.
Isuzu Sveriges varumärkesdirektör Per Håkansson håller inte med om beskrivningen att de utnyttjar ett kryphål.
– Vi har löst ett efterfrågansproblem. Sen är det jättetråkigt att det har blivit prat om att det här ska vara ett kryphål. Vi har gjort detta för att sänka koldioxidutsläppen, och det gör vi, säger han.
Men om man väljer att inte köra på gas, då släpper man inte ut mindre?
– Nej, så är det.
Så det blir förarens val?
– Ja, på samma sätt som det är förarens val att ladda sin laddhybrid eller inte. Det är samma problematik, säger Per Håkansson.
Att en utredning föreslår att malusundantaget för gasbilar ska slopas är något han beklagar.
– Vi kommer så klart att rätta oss efter den lagstiftning som gäller. Men det som händer är att man plockar bort ett alternativ som faktiskt sänker koldioxidutsläppen, säger Per Håkansson.
Han tycker istället att ägaren ska kunna redovisa vilka bränslen den tankat och på så vis få en lägre skatt.
– Det är ju synd att den stora massan ska bli drabbad för något som inte är universellt.