Yrkesutbildningar är avgörande för Sveriges arbetsmarknad och konkurrenskraft. Utan utbildade elektriker, industritekniker och VVS-montörer får många företag svårt att växa. Och utan utbildade undersköterskor får vården svårt att möta de växande behoven hos en åldrande befolkning. Enligt beräkningar från Svenskt Näringsliv riskerar Sverige att sakna omkring 230 000 yrkesutbildade år 2040.
Skolverkets nya regionala planeringsunderlag understryker behovet av att utbildningsutbudet bättre motsvarar arbetsmarknadens efterfrågan. Men det räcker inte att identifiera vilka utbildningar som behöver bli fler. Vi måste också säkerställa att det faktiskt går att utbilda fler elever.
Samtidigt som behovet av fler utbildningsplatser växer diskuteras förslag som riskerar att begränsa fristående utbildningsanordnares möjligheter att etablera och utöka utbildningar. Det är svårt att få ihop. Sverige behöver ta till vara hela utbildningssystemets kapacitet, oavsett huvudman.
På AcadeMedia saknas varken vilja eller förmåga att investera i fler yrkesutbildningsplatser. De senaste åren har vi gjort omfattande satsningar och är också den aktör som erbjuder flest utbildningsplatser på elva av gymnasieskolans tolv yrkesprogram. Vi vill fortsätta att utveckla och öka våra utbildningar, men då måste förutsättningarna finnas.
Det finns ytterligare ett hinder som är minst lika konkret: bristen på arbetsplatser som tar emot elever.
Elever som läser en yrkesutbildning har arbetsplatsförlagt lärande (APL) som en obligatorisk del av sin utbildning. Under dessa perioder får eleverna möjlighet att omsätta sina kunskaper i praktiken, lära sig yrket i en verklig miljö och utveckla de färdigheter som arbetsgivarna efterfrågar.
Skolverket konstaterar i sitt underlag att det finns ett glapp mellan vad elever utbildar sig till och vad arbetsmarknaden efterfrågar. Motsvarande glapp finns mellan skolors kapacitet att utbilda fler yrkeselever och företagens förmåga och vilja att erbjuda praktikplatser.
Praktiska Gymnasiet i Norrköping är ett konkret exempel. Skolan har flera år i rad tvingats tacka nej till elever som sökt plats på en yrkesutbildning eftersom man inte på förhand kunnat garantera relevant APL. I år drabbade det förstahandssökande till VVS- och fastighetsprogrammet samt el- och energiprogrammet. På en av våra skolor i Göteborg vittnar medarbetare om att det är lättare att ordna APL-platser utomlands än i Göteborgsområdet. Det här är signaler som behöver tas på allvar.
Det finns företag som redan gör betydande insatser och tar emot elever år efter år. Men ansvaret är alltför ojämnt fördelat. Företag som vill kunna rekrytera rätt kompetens i framtiden behöver också vara beredda att bidra till utbildningen av framtidens medarbetare.
För att Sverige ska kunna utbilda fler till bristyrken krävs förändringar på flera områden:
Skapa långsiktiga förutsättningar för fler yrkesutbildningsplatser. Politiken måste säkerställa att fristående aktörer kan bidra till att möta arbetsmarknadens behov. Förslag som begränsar fristående aktörers möjligheter att etablera och utöka utbildningar riskerar att förvärra kompetensbristen.
Inför ekonomiska incitament för handledarutbildning. Staten bör införa en handledarpremie för företag som tar emot APL-elever. Särskilt för mindre företag kan ekonomisk kompensation vara avgörande för möjligheten att avsätta den tid och de resurser som krävs för att ge elever professionell handledning.
Fler företag behöver ta ett större ansvar för att erbjuda praktikplatser. Många företag drar ett tungt lass medan andra sällan eller aldrig erbjuder elever möjligheten till APL. Företag som vill kunna anställa fler i framtiden behöver se APL som en investering i sin egen kompetensförsörjning.
Sverige kan inte å ena sidan efterfråga fler yrkesutbildade och å andra sidan begränsa möjligheterna att utbilda dem. Ingen ungdom ska behöva nekas en utbildningsplats för att systemet brister. Sverige har inte råd med det.
Marcus Strömberg vd Academedia