Artikeln i korthet
- Thomas Håkansson, 69, är nästan blind och har nyligen fått benet amputerat.
- Kävlinge kommun ville skicka hem honom till en lägenhet där han varken kan duscha eller gå på toaletten.
- Efter kritik fick han slutligen plats på Billingshälls trygghetsboende.
Sydsvenskan har under flera år följt Thomas Håkanssons många turer med Kävlinge kommun.
Vi backar bandet. I december 2024 får Thomas veta att fastigheten där han hyr en bostad ska säljas – han ansöker om plats på ett av kommunens trygghetsboenden.
Thomas är multisjuk och hans tillstånd har försämrats successivt. Efter en olycka med luftgevär i tonåren är hans högra öga ersatt med protes – bara 25 procent av synen återstår på det vänstra.
Listan på diagnoser fortsätter: diabetes som lett till svårläkta sår och benröta, hjärtproblem och psoriasis med ledbesvär. Bland annat.
Under våren 2025 kommer sedan nästa smäll – den 1 april får Thomas en hjärnblödning och kan efter den bara förflytta sig enstaka meter med rullator. Familjen vädjar till kommunen att han ska beviljas plats på ett särskilt boende, utan respons. Han får hemtjänst.
Två månader senare blir han hemlös – och hans ansökan om plats på trygghetsboende avslås. Beslutet grundades på att Thomas Håkansson – trots begränsad kontakt med anhöriga och socialt nätverk – kan lämna bostaden med sin eloped för att handla och fika på biblioteket. Att han inte längre har en fast bostad där vårdpersonal kan besöka honom spelar ingen roll i sammanhanget.
När alla kuggar i systemet fallerar blev det i stället Ann-Kristine och Sven-Erik Larsson i Furulund som hyr ut ett rum till Thomas. Det gör att Kävlinges socialtjänst avskriver honom. Bedömningen: Thomas har löst problemet på egen hand.
Månaderna går och i slutändan blir bostadsekvationen ohållbar. Det är då Thomas Håkanssons barndomsvän sätter ner foten – och köper en etta till honom i centrala Kävlinge.
– Jag känner en sådan otrolig tacksamhet mot alla som har engagerat sig. Jag har nog aldrig gråtit så mycket glädjetårar någonsin, sa Thomas Håkansson när Sydsvenskan mötte honom för en sista intervju förra julen.
Men den sista raden i följetongen om Thomas var inte skriven. Långtifrån. Det skulle komma nya turer.
Under sommaren 2026 gör Thomas Håkanssons gode man en ny ansökan om plats på särskilt boende. Dålig blodcirkulation och följdsjukdomar kopplade till Thomas diabetes har nu slagit ut rörelseförmågan i hans ben helt – han är fånge i lägenheten.
Det blir avslag med samma motivering som tidigare: Hans behov kan tillgodoses av hemtjänst.
I slutet av augusti blir Thomas inlagd på sjukhus. Läkarna försöker spränga igentäppta kärl i hans fot, men misslyckas – hans vänsterben amputeras upp till vaden. Efter en infektion tvingas de göra ett andra ingrepp och kapa benet över knät.
Thomas syster Lena Håkansson har ”krigat med kommunen” genom de tidigare avslagen – och hon fortsätter.
– Det har varit tivoli sedan den 25 augusti.
Trots att Lena informerat om att hon vill vara delaktig i Thomas vårdplanering slutar det i stället med ett plötsligt och chockartat besked. Den 15 oktober ska han skickas hem från sjukhuset efter sin andra operation.
– Kommunen körde hem honom till lägenheten och lade honom i sängen. Några timmar senare får han åka till ett korttidsboende.
Kommunen har i det läget alltså själv insett att hemekvationen i en etta där Thomas inte ens kommer in i badrummet är ohållbar.
Men det slutar inte där. Under måndagen – efter 1,5 veckas vistelse på boendet – får Thomas nya bud.
– De ska skicka hem mig igen, jag vill absolut inte. Jag har velat bo på särskilt boende länge och nu med ett ben behöver jag det verkligen. Jag klarar mig inte hemma.
– Det är idiotiskt, sjukt. Kommunen gör vad de vill och skiter fullständigt i den lilla människan.
Inte heller den här gången har Lena Håkansson kallats till möte – hon blir bara uppringd med beskedet. Hemtjänsten ska ansvara för Thomas omsorg i hemmet.
– Enhetschefen på korttidsenheten berättar då att det bästa de kan göra nu är att köra hem Thomas. Han får helt enkelt gå på toaletten i rummet där han sover och äter och nöja sig med ”kattatvätt” där i stället för att duscha. Han säger att detta såklart inte är optimalt, men det enda de kan erbjuda.
– Jag sa till chefen: Hade jag skött min anställning som ni gör på Kävlinge kommun hade jag fått sparken för länge sedan. Hur kan ni beslutsfattare sova på natten?
I samma veva gör hon också en orosanmälan.
Enhetschefen vill inte ställa upp på intervju utan bollar vidare till Leila Misirli, sektorschef omsorg.
Hon hänvisar till att det inte finns någon generell rutin som säger att kommunen alltid måste kontrollera bostaden innan en person skickas hem från sjukhus för vidare vård i hemmet. Saker som kan påverka är om hen haft insatser och är känd sedan tidigare.
Så när ni direkt vid hemkomst skickar vidare en nyamputerad person till korttidsboende för att hen inte kan vårdas hemma – varför har man inte insett det tidigare?
– Det här är individuella bedömningar, och saker och ting förändras för människor, säger Leila Misirli, som poängterar att hon inte uttalar sig om enskilda ärenden.
Bostaden förändras ju inte.
– Men du som är i bostaden kan förändras.
Hon resonerar att även rutinerna för när och hur vårdtagare och anhöriga meddelas om hemgång och insatser varierar, men att det alltid sker ”en dialog”. Någon dags framförhållning är alltså inte orimligt. Kommunen är också beroende av andra vårdinstansers planering, menar Misirli.
I oktober gjorde Thomas Håkanssons gode man en ny ansökan om särskilt boende — handläggningstiden är max 90 dagar.
Om bostaden är olämplig – har ni möjlighet att erbjuda en plats på särskilt boende direkt?
– Det är ett myndighetsbeslut. Man får ansöka, sedan utreder vi och fattar beslut. I nuläget finns det lediga platser.
Är det okej att en vårdtagare ska behöva gå på toaletten i sitt eget sovrum/kök?
– Det görs individuella bedömningar.
Hur resonerar man när en person skickas hem för vård i en bostad där man inte längre kan duscha?
– Det finns ju möjlighet att ansöka om bostadsanpassningsbidrag.
Det är en lång process – är det okej, sett till kommunens ansvar?
– Det görs en individuell planering.
Men sista raden är fortfarande inte på plats.
Dagen efter Sydsvenskans första kontakter med Kävlinge kommun får Thomas Håkansson plötsligt besök av två handläggare. De kommer med ett glädjande besked: Han får en lägenhet på Billingshälls trygghetsboende, det vill säga en annan del av samma boende där han nu befinner sig. Inflytt: redan i helgen.
– Jag tycker kommunen är samma skithögar som vanligt. Det här är tack vare Sydsvenskan, syrran och mig själv. Nu fick de eld i röven.
– Flytten till boendet känns så bra för mig, där är jag trygg. Men det finns ju andra med samma problem som kommunen skiter i. Det handlar bara om att de ska ha så lite jobb som möjligt till billigast möjliga peng.
Biståndsbedömt trygghetsboende
Vad: En boendeform för äldre som behöver hjälp och stöd i hemmet. Syftet är också att bryta oönskad isolering.
Hur: Den äldre personen bor i en hyreslägenhet som inreds med egna möbler. På trygghetsboendena finns tillgång till restaurang eller beställd mat från Billingshälls kök, träffpunkt och social gemenskap. Hemtjänsten utför hjälp i den mån den är beviljad.
Var:
- Billingshäll, Kävlinge.
- Kullagården, Kävlinge.
- Ligustern, Furulund.
Källa: Kävlinge kommun.