Efter 14 år av ökat auktoritärt styre är Aleksandar Vucics tid vid makten över. Proteströrelsen Studentlistan väntas bilda regering i Serbien.
Men stora utmaningar står för dörren. Rörelsen saknar både ledare och politisk erfarenhet och ska bryta en samhällskultur som rotat sig under årtionden.
– De kommer att fokusera på demokratiska reformer. Det kommer att bli ett mödosamt projekt givet att Vucic haft så stor kontroll över statsapparaten, säger Fanny Wallberg som är samordnare vid Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet.
Enligt Serbiens grundlag måste en ny regering tillträda senast 90 dagar efter det officiella valresultatet. Därmed finns en viss tidspress.
Taket rasade in
Studentlistans tanke är att styra som en expertregering bestående av bland andra akademiker, läkare, bönder, skådespelare och studenter. Den tidigare centralbankschefen Dejan Soskic lyfts till exempel fram som favorit till antingen finans- eller premiärministerposten.
Modellen liknas samtidigt vid en övergångsregering som ska bana väg för fria val om fyra år, då nya partier ska kunna delta på lika villkor.
Studentlistan bildades för två år sedan efter att taket kollapsade på tågstationen i Novi Sad och 16 personer dog. Sedan dess har regeringskritiska protester ägt rum som bland annat krävt krafttag mot korruptionen. Aleksandar Vucic har under åren kopplat ett starkt grepp om landets medier.
– Han har haft tv-sofforna på speed-dial. Så fort han velat förklara hur det ligger till har han kunnat ringa till olika tv-studior, säger Fanny Wallberg.
Ny oberoende polis
Rörelsen vill också driva igenom inrikespolitiska reformer, som inrättandet av en ny oberoende polisstyrka, och rensa ut poliser kopplade till organiserad brottslighet.
– Det har ibland varit svårt att veta vilka som faktiskt är poliser och vilka de maskerade männen som angripit Studentlistans demonstranter är. Tidigare granskningar har också visat på nära kopplingar mellan Vucics parti SNS och organiserad brottslighet, säger Wallberg.
Studentlistan har samtidigt inte sagt hur de ställer sig i olika utrikespolitiska frågor, bland annat synen på EU, stödet till Ukraina och sanktioner mot Ryssland. Vucic har gått en balansgång och försökt att hålla sig på god fot med både Kreml och EU.
– Det här är olösta frågor som går på djupet i det serbiska samhället, säger Wallberg.
Fakta: Valet i Serbien
Valet i Serbien hölls den 25 oktober efter två års omfattande och stundtals våldsamma protester. Oroligheterna bottnade i krav på en transparent utredning sedan taket på en nyrenoverad tågstation rasat och orsakat 16 människors död.
Protesterna växte snabbt, underblåsta av missnöje med utbredd korruption och president Aleksandar Vucics autokratiska styre.
Vucic och hans nationalistiska regeringsparti Serbiska framstegspartiet (SNS) har dominerat politiken sedan 2012. SNS gick till val tillsammans med flera mindre nationalistiska och konservativa partier under namnet ”Ett enat Serbien”.
Största motståndaren till SNS var relativt nybildade Studentlistan. Studenterna har valt kandidater utan större politisk erfarenhet. Överst på listan står hjärtläkaren Ilija Srdanovic.
18 partier och koalitioner deltog i valet som gällde 250 ledamöter till parlamentet. Enligt preliminära resultat får Studentlistan mellan 135 och 140 mandat och Vucics SNS 105 mandat.