Efter 14 år av ökat auktoritärt styre är Aleksandar Vucics tid vid makten över. Proteströrelsen Studentlistan väntas bilda regering i Serbien.
Men stora utmaningar står för dörren. Rörelsen saknar både ledare och politisk erfarenhet och ska bryta en samhällskultur som rotat sig under årtionden.
– De kommer att fokusera på demokratiska reformer. Det kommer att bli ett mödosamt projekt givet att Vucic haft så stor kontroll över statsapparaten, säger Fanny Wallberg som är samordnare vid Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet.
Enligt Serbiens grundlag måste en ny regering tillträda senast 90 dagar efter det officiella valresultatet. Därmed finns en viss tidspress.
Taket rasade in
Studentlistans tanke är att styra som en expertregering bestående av bland andra akademiker, läkare, bönder, skådespelare och studenter. Den tidigare centralbankschefen Dejan Soskic lyfts till exempel fram som favorit till antingen finans- eller premiärministerposten.
Modellen liknas samtidigt vid en övergångsregering som ska bana väg för fria val om fyra år, då nya partier ska kunna delta på lika villkor.
Studentlistan bildades för två år sedan efter att taket kollapsade på tågstationen i Novi Sad och 16 personer dog. Sedan dess har regeringskritiska protester ägt rum som bland annat krävt krafttag mot korruptionen. Aleksandar Vucic har under åren kopplat ett starkt grepp om landets medier.
– Han har haft tv-sofforna på speed-dial. Så fort han velat förklara hur det ligger till har han kunnat ringa till olika tv-studior, säger Fanny Wallberg.
Ny oberoende polis
Rörelsen vill också driva igenom inrikespolitiska reformer, som inrättandet av en ny oberoende polisstyrka, och rensa ut poliser kopplade till organiserad brottslighet.
– Det har ibland varit svårt att veta vilka som faktiskt är poliser och vilka de maskerade männen som angripit Studentlistans demonstranter är. Tidigare granskningar har också visat på nära kopplingar mellan Vucics parti SNS och organiserad brottslighet, säger Wallberg.
Studentlistan har samtidigt inte sagt hur de ställer sig i olika utrikespolitiska frågor, bland annat synen på EU, stödet till Ukraina och sanktioner mot Ryssland. Vucic har gått en balansgång och försökt att hålla sig på god fot med både Kreml och EU.
– Det här är olösta frågor som går på djupet i det serbiska samhället, säger Wallberg.