Publicerad 16.24
Stormar, översvämningar och brist på dricksvatten.
Klimatförändringarna är inte längre något avlägset hot.
Generationen som ärvt krisen går nu mot sitt första val.
YSTAD–LÖDERUP. 300 meter landmassa har försvunnit på 60 år i Löderup.
Erosionen i Skåne är tuff, längs i stort sett hela kusten.
– Vissa ställen har i princip blivit helt uppslukade av vattnet, säger Totta Ehrenpohl, 18.
Hon ser det på sina promenader längs vattnet i Ystad. Det är som att havet tagit stora tuggor av stranden.
– Jag brukar gå där med min hund. Och ibland är det vatten nästan ända upp till där man kan gå på stranden. Det är klart att det finns en rädsla. För dem som bor vid kusten har mark rasat ner. Vår kust försvinner.
Hon tror att erosionen kommer att fortsätta – och att det kommer att bli värre.
– Det märker man ju redan nu, att det inte är som när jag var liten.
Hon och Felix Svensson, också han 18, sitter på ett morgontrött kafé nära Stortorget i Ystad.
Valet i höst börjar bli verklighet, nu ska de få rösta för första gången.
– Jättekul, jag är taggad på att få vara en del av samhället liksom, säger Totta.
– Jag är också exalterad. Nu blir politik mycket mer intressant, jag har inflytande. Man kan säga: ”Så hur löser vi det nu då? Nu har du med mig att göra, för jag bryr mig”, säger Felix.
Vilka partier de ska rösta på är inte bestämt ännu, men de har koll på frågorna de tycker är viktigast: brott och straff, hälso- och sjukvård, migration och ekonomi.
Den svåra erosionen i Skåne då?
Frågan som är allt viktigare i de små fiskebyarna längs kusten. Erosionen har blivit svårare att bortse ifrån. Klimatförändringarna är här och blir allt mer märkbara.
– Jag tror att det finns mer klimatförändringar än vad vi vill erkänna. Det kanske bara är delar av jorden som drabbas, även om vi inte ser det speciellt tydligt så vet man ändå att de finns, säger Totta.
– Förr eller senare kommer vi alla att känna påverkan av klimatförändringarna. Jag finner det svårt att förstå människor som förnekar det. De kan ju själva se förändringar nästan konstant, säger Felix.
Vad ska man göra åt klimatförändringarna?
– Alla kan ju göra något, absolut. Sen om det har en större betydelse … kanske inte, säger Totta.
Felix, som har flyttat ifrån Ystad och nu bor i pittoreska Fyledalen i Tomelilla kommun, understryker att man tidigare kunde lita på att det finns mat och vatten så att det räcker till alla.
Skåne har med rätta kallats Sveriges kornbod. Här finns den bördigaste jorden i landet och nästan hälften är åker- och betesmark i länet, enligt SCB.
– Numera är det kanske inte lika mycket en garanti för oss som innan. Det är en jobbig känsla, säger Felix.
– Vi behöver börja förbereda oss för eventuella konsekvenser. Som höjda vattennivåer för att inlandsis smälter och flera stormar. Där jag bor nu trillar det träd hela tiden. Och vad gör man när skörden inte går att rädda längre för torkan? Vi har haft ”tusen” torkor nu, säger Felix.
Vilken tycker ni är den viktigaste klimatfrågan?
– Jag tycker det är jättesorgligt att så många djur blir utrotade och att djur förlorar sin habitat just för att det har blivit mycket varmare. Det känns lite tråkigt att man inte bryr sig mer om det. Det är en jätteviktig fråga. Man har tagit djuren för givna. Alla djur har ju en jättestor påverkan på hela ekosystemet. Vi har inte tagit hand om den frågan alls, säger Totta.
– Jag skulle nog säga vattennivåerna. Att de stiger och för med sig en väldig massa problem. Att människor tvingas fly, att du kanske inte kan odla på marken. Jag vill ju gärna också att det naturliv som finns inte ska sättas i någon större fara, säger Felix.
Han säger att han tycker att det vore väldigt sorgligt att förlora dagens Skåne till klimatförändringarna.
– Om det finns problem här, då finns samma problem överallt. Många har ju knappt tillgång till mat – och odlingar blir förstörda, påpekar Totta.
Trots allt ser de inte nattsvart på framtiden.
– Jag tror att vi människor har de flesta resurserna och villigheten att samarbeta för att kunna leva på den här planeten länge. En del snackar om att de ska bosätta sig på Mars, det går ju inte riktigt. De som snackar om exoplaneter … de ligger svinlångt borta och det är svårt att bara etablera en koloni, säger Felix.
– På 1950-talet trodde man att man skulle ha flygande bilar vid detta laget, flikar Totta in.
– I dag har vi Tiktok, säger Felix och flinar.
Ljudvolymen har ökat på kaféet, resten av Ystad har vaknat. Vi kör till Löderups strandbad, knappt tre mil österut, där erosionen är svårast i Skåne. Det är här 300 meter försvunnit på runt 60 år.
Stranden är folktom, den sena marsvinden iskall och vågorna piskar in över stora stenbumlingar. De har placerats ut i två rader i strandkanten som extra skydd mot erosionen.
Ett nybyggt pistagegrönt hus har en egen barriär, i form av en kraftig stenskoning.
Samtidigt vinner havet mark, våg för våg.
Här är en del av Tottas budskap till politikerna redan verklighet.
– Du kommer inte att bli mer poppis för att du inte bryr dig om klimatet – för det kommer att påverka oss i längden.
Tvingas fylla på sand – år efter år
Erosionen på sydkusten är svår – flera hus ligger i farozonen.
– Vi människor har byggt för nära vattnet. Vi förstår inte att stranden kommer att röra sig, säger Per Danielsson, nationell samordnare för stranderosion vid .
Han berättar att den svåra erosionen i Skåne började på 1960-talet.
– Då började man göra en del hårda skydd,
Sanden försvinner från Ystad österut mot Sandhammaren, via Löderup.
– Man brukar tala om två fenomenen när det gäller erosion: de långsamma kustparallella transporterna och stormhändelserna som är mer rakt utifrån.
Nu försöker kustkommunerna hejda erosionen med hjälp av strandfodring. Ett Sisyfosarbete. Sand som lagts dit försvinner och fylls på igen – om och om igen.
– Man ska komma ihåg att erosion alltid har funnits där och format landskapet. Det har formats sedan tusentals och miljontals år tillbaka. Det är vi människor som bygger för nära stranden och inte förstår att den kommer att röra sig.
Hur blir det i framtiden?
– Havet kommer ju att stiga, så det kommer ju att bli värre. Vi kommer att behöva jobba mer aktivt med att kanske flytta vägar och bebyggelse. När man gör något vid kusten ska man vara medveten om att det kanske bara funkar i 30–40 år.
Den senaste svåra stormen, Babet, slog hårt mot Skånes kuster 2024 och orsakade skador för drygt 80 miljoner kronor för kommunerna. De värsta skadorna var erosion, något som sällan täcks av försäkringen.