Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
DEBATT | MATMOMSEN
Sedan den 1 april är matmomsen tillfälligt halverad från 12 till 6 procent. När sänkningen upphör vid utgången av 2027 kan vissa livsmedel få behålla den lägre momsen. Den 22 december presenterar regeringens utredare sitt förslag om vilka livsmedel som ska omfattas. När regeringen därefter tar ställning måste folkhälsan väga tungt: frukt och grönt bör prioriteras.
När matpriserna steg 2023 valde många bort frukt och grönt. Med nya prisökningar i sikte blir det än viktigare att politiken tar långsiktig hänsyn till folkhälsan när det avgörs vilka livsmedel som ska förbli billigare. Ohälsosamma matvanor är en av de största riskfaktorerna för sjukdomar som cancer, hjärt-kärlsjukdom och diabetes. I Sverige kopplas ohälsosamma matvanor till 46 procent av fallen av kranskärlssjukdom och 15 procent av strokefallen, och omkring fem procent av alla cancerfall beräknas vara kopplade till ohälsosamma matvanor och högt BMI, en andel som befaras öka framöver.
Det är lätt att lägga ansvaret för matvanor på individen. Men våra matval görs inte i ett vakuum. Pris, tillgänglighet och den reklam vi möter varje dag påverkar vad som hamnar i kundkorgen. Att uppmana människor att äta mer frukt och grönt och samtidigt göra just dessa varor dyrare är att gasa och bromsa på samma gång.
En svensk studie kom fram till att nollmoms på frukt, grönsaker, rotfrukter och baljväxter skulle öka konsumtionen med 4,4 procent. För vissa fullkornsprodukter beräknas ökningen bli ännu större. Några procent kan låta lite, men även små förändringar i människors matvanor kan få stor betydelse för folkhälsan när de sker i stor skala och över lång tid.
Förbättrade matvanor skulle inte bara minska risken för sjukdom, utan också innebära stora samhällsekonomiska vinster. Beräkningar med NCDsim, ett verktyg som utvecklats av Folkhälsomyndigheten, Cancerfonden och Hjärt-Lungfonden, visar att om befolkningen åt enligt kostråden skulle kostnaderna för cancer och hjärt-kärlsjukdom kunna minska med omkring 119 miljarder kronor fram till 2060. Att hela befolkningen skulle följa kostråden är förstås inte realistiskt, men även om bara var femte person förändrade sina matvanor skulle de samhällsekonomiska vinsterna bli betydande.
Det vore därför kortsiktigt att låta frukt och grönt bli dyrare utan att väga in vad ohälsosamma matvanor kostar både människor och samhället på längre sikt. När regeringen ska ta ställning till framtidens matmoms handlar det om vilka matvanor vi vill främja och vilka möjligheter vi ger människor att leva hälsosamt. En lägre moms på frukt och grönt löser inte ensam problemet med ohälsosamma matvanor, men är ett av flera sätt att konkret bidra till en bättre folkhälsa.
Ulrika Årehed Kågström
generalsekreterare Cancerfonden
Kristina Sparreljung
generalsekreterare Hjärt-Lungfonden