DN Debatt. ”Jag vet vilka skolor som dopar betygen – men jag får inte berätta”
DN DEBATT.
Min forskning visar att elever i vinstdrivande friskolor får högre betyg än de borde. Fast jag vet vilka skolor det gäller så måste jag hålla tyst om det. Hur kan omsorgen om friskolebolagens ekonomiska intressen vara större än för det käraste vi har – våra barn? skriver Tommie Rappe Petersson, doktorand i utbildningssociologi.
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
När jag började som gymnasielärare var det något som skavde. Jag märkte att elever som kommit in med höga betyg ibland hade luckor i sina kunskaper. Jag hade själv undervisat på högstadiet och började nu undra hur väl betygen därifrån speglade vad eleverna faktiskt kunde. Efter hand växte misstanken att vissa skolor hade satt högre betyg än elevernas kunskaper motiverade.
Det jag såg i klassrummet fick mig att söka en doktorandtjänst vid Uppsala universitet. Nu visar min forskning att elever i vinstdrivande friskolor i genomsnitt får högre betyg än vad som statistiskt kan förväntas utifrån deras bakgrund. Tyvärr får jag som forskare inte redovisa vilka skolkoncerner som har de största betygsavvikelserna, eftersom uppgifterna omfattas av statistiksekretess.
För elever och föräldrar står mycket på spel. Ett högre betyg kan avgöra vem som kommer in på en eftertraktad utbildning, både på gymnasiet och på högskolan. Man måste kunna göra ett val baserat på fakta. Samma betyg måste betyda ungefär samma sak, oavsett vilken skola eleven har gått på.
När betygen stiger utan att elevernas kunskaper förbättras i motsvarande grad brukar vi tala om betygsinflation. Det kan undersökas genom provjämförelser, uppföljning av senare studier eller jämförelser mellan elever med liknande bakgrund. Christina Wikström, docent i beteendevetenskapliga mätningar, och Magnus Wikström, professor i nationalekonomi, fann redan 2005 generösare gymnasiebetyg i friskolor när de jämförde med högskoleprovet. Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi, har funnit motsvarande mönster i grundskolan med nationella prov som jämförelse.
I bokkapitlet ”Hur betygsinflation påverkar elevers utbildningsvägar” från 2025, som jag skrev med två kollegor, följer vi elever vidare i utbildningssystemet. Elever från friskolor får högre högstadiebetyg än elever från kommunala skolor, men klarar sig sämre på gymnasiet. Samma mönster återkommer efter gymnasiet: friskoleeleverna får högre gymnasiebetyg, men klarar en mindre del av högskoleutbildningen.
I min nyutkomna avhandling ”Grades in the School Market” undersöker jag i stället vilka betyg som statistiskt kan förväntas utifrån bland annat föräldrarnas utbildning, familjernas inkomster och lokala förhållanden. För åren 2014–2022 jämför jag dessa med skolornas faktiska genomsnittsbetyg. Skillnaden kallar jag betygsavvikelse. Om en skolas genomsnittsbetyg är högre än beräknat är avvikelsen positiv.
Elever i vinstdrivande friskolor har i genomsnitt de största positiva betygsavvikelserna, följda av elever i icke-vinstdrivande friskolor. Eleverna i kommunala skolor ligger nära de statistiskt förväntade betygen. Avvikelserna kan ha flera förklaringar, men bilden stämmer med tidigare provjämförelser som pekar på generösare betygssättning i friskolor.
Mönstret återkommer när jag jämför elever i vinstdrivande friskolor med elever i kommunala skolor inom samma kommun. Friskoleelevernas betygsavvikelse är högre i 71 av de 84 undersökta kommunerna. I dessa kommuner finns 91 procent av avgångseleverna i jämförelsen.
Ett exempel är Eskilstuna, där nästan var tredje avgångselev gick i en vinstdrivande friskola under perioden. Dessa elever hade i genomsnitt ett betygsförsprång på omkring 25 meritpoäng framför kommunalskoleeleverna, efter att hänsyn tagits till elevernas bakgrund. Detta motsvarar att en elev går från betyget C till betyget A i fem olika ämnen. Det var det största försprånget bland de undersökta kommunerna.
Skillnaderna hänger också samman med elevernas sociala bakgrund. Elever med högutbildade föräldrar och höga hushållsinkomster har högre betyg än andra elever. Den betygsfördelen är större i kommuner där betygsgapet mellan elever i vinstdrivande friskolor och elever i kommunala skolor är större.
Vissa friskolebolag sticker dessutom ut särskilt tydligt. Tyvärr får jag inte redovisa vilka dessa bolag är i min avhandling. Högskolelagen slår fast att forskningsresultat får publiceras fritt. Ändå har jag behövt anonymisera skolbolagen. Bakgrunden är en dom från kammarrätten i Göteborg 2019, där uppgifter om friskolors resultat bedömdes röra företagens ekonomiska förhållanden och omfattas av statistiksekretess. Jag kan alltså redovisa resultaten, men måste dölja vilka bolag de gäller.
Om jag hade haft något av mina barn i en friskola hade jag gärna velat ta del av vad forskningen visar om skolan. Hur kan skyddet för företagens ekonomiska intressen begränsa granskningen av en verksamhet som har hand om det käraste vi har – våra barn?
Skolinspektionens mandat behöver också stärkas ytterligare. Myndigheten behöver kunna granska betygssättningen på koncernnivå och ingripa effektivt mot återkommande brister. Den skärpta tillsynen måste prioritera rättvisande betyg.
Regeringen bör dessutom tillsätta en grundlig statlig utredning med mandat att pröva om vinstdrivande aktiebolag över huvud taget ska tillåtas bedriva skolverksamhet. Frågan gäller om vinstsyftet är förenligt med skolans uppdrag och en rättvis betygssättning.
Det handlar om politisk vilja. Friskolebolagens ekonomiska intressen kan inte få diktera den skolpolitiska agendan. Sveriges lärare, Sveriges föräldrar och Sveriges elever förtjänar bättre.