Sjukhusens avlopp kan driva på antibiotikaresistens
Rester av antibiotika som patienter får mot allvarliga infektioner hamnar i sjukhusens avlopp, där de gynnar resistenta bakterier. Det visar en studie från Göteborgs universitet. Forskarna har även identifierat vilka antibiotika som driver utvecklingen, något som kan göra det möjligt att sätta in riktade åtgärder.
Forskare har undersökt sjukhusavlopp i åtta svenska städer. Resultaten visar att avloppsvatten från samtliga sjukhus som ingick i studien gynnade antibiotikaresistenta bakterier. Motsvarande effekt kunde inte påvisas i avloppsvatten från kommunala reningsverk.
– Studien har genomförts vid tio svenska sjukhus och är det första direkta fältbeviset på över 25 år för en effekt i miljön av läkemedel efter mänsklig användning, säger Joakim Larsson, professor i miljöfarmakologi vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Bredspektrumantibiotika gav resistenta bakterier en fördel
När forskarna gjorde en känslig E. coli-bakterie resistent mot antibiotikagruppen fluorokinoloner och penicillinliknande antibiotika kunde den växa i sjukhusens avloppsvatten där den annars inte överlevde. Resultaten visar att dessa antibiotikagrupper gav resistenta bakterier en fördel.
Sambandet var särskilt tydligt med ciprofloxacin, som tillhör fluorokinolonerna, men penicillinliknande antibiotika som cefotaxim bidrog också. Flera oberoende metoder, däribland kemiska analyser och studier av hur bakterieceller påverkas, pekade i samma riktning.
– Resultaten talar för att liknande resistensselektion sker i avloppssystemen vid de flesta sjukhus världen över. I Sverige används förhållandevis lite antibiotika, men just på sjukhusen är antibiotikaanvändningen jämförbar med många andra länder, säger Joakim Larsson och fortsätter:
– Antibiotikaanvändningen måste alltid styras av patienternas medicinska behov, fortsätter han. Men när vi vet vilka läkemedel som driver resistensselektionen i avloppsvattnet kan vi också utveckla mer riktade tekniska lösningar för att minska problemet.
Öppnar för riktade insatser
Nationella och internationella riktlinjer betonar vikten av att begränsa utvecklingen av resistenta bakterier i miljön, eftersom det på sikt kan leda till att antibiotika förlorar sin effekt.
Att resistensutvecklingen främst sker i sjukhusens egna avloppssystem har betydelse för var åtgärder bör sättas in, menar forskarna. Reningsåtgärder längre nedströms kan begränsa spridningen av antibiotika och resistenta bakterier, men inte förhindra att resistens utvecklas i sjukhusavloppen. Studiens resultat pekar därför på sjukhusens avloppssystem som en viktig plats för riktade insatser.
– Att veta i vilka miljöer resistenta bakterier gynnas och var de inte gör det är helt avgörande för hur man ska fördela resurser och insatser för att begränsa risker för resistensutveckling, säger Joakim Larsson.
Forskargruppen arbetar nu intensivt med att utveckla en enkel, riktad reningsmetod som gör ciprofloxacin otillgängligt för bakterierna i avloppsvattnet.
Fakta: Studien och läkemedels effekter i miljön
Många studier av läkemedels miljöeffekter bygger på experiment där forskare tillsätter läkemedel i halter som uppmätts i miljön. Sådana försök visar vilka effekter som kan uppstå, men inte om de faktiskt sker i naturen.
- I den nya studien kunde effekterna ses direkt i sjukhusens avloppsrör. Resistenta E. coli-bakterier anrikades i biofilmer i sjukhusens avloppsrör. Motsvarande effekt sågs inte vid kommunala reningsverk.
- Ett tidigare tydligt fältbevis på läkemedels miljöpåverkan kom i slutet av 1990-talet, då feminisering av fisk nedströms reningsverk kopplades till läkemedel från mänsklig användning.
- Studien gjordes vid Sahlgrenska sjukhuset, Östra sjukhuset och Mölndals sjukhus, Södra Älvsborgs sjukhus, Norra Älvsborgs länssjukhus, Skaraborgs sjukhus, Kungälvs sjukhus, Akademiska sjukhuset, Södersjukhuset och Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge.
Vetenskaplig artikel:
Widespread selection of antibiotic resistance within hospital sewers, Nature Communications.