ANALYS
MAGNUS WENNERBERG
There is a new talman in town
・Uppdaterad:
Nomineringen av Elisabeth Thand Ringqvist som statsministerkandidat – trots att det inte var det som hon sonderade för – signalerar en strängare inställning av Andreas Norlén. Motvilligt men oundvikligt anpassar han sig nu till partiernas taktiserande runt hotet om ett extraval.
Efter mer än tre dygns tystnad stod Andreas Norlén där igen. Att nominera Thand Ringqvist lät inte som ett helt enkelt beslut för en talman som helst vill hålla sig till formerna och exempelvis inte föreslå kandidater till statsministerposten som inte också ser ut att lyckas. Men samtidigt som en oundviklig anpassning, när det är utifrån detta bakvända förhållningssätt till grundlagen som partierna nu bygger sina strategier.
Extraval är inget krav. Det enda som sägs är att det blir konsekvensen om talmannen fyra gånger nominerat statsministerkandidater som röstats ner av riksdagen. Det betyder inte att det måste gå så långt. Snarare är det en utväg om inget annat går. Vilket är det hot partierna nu bygger sina strategier på.
Behöver rivas av
C-ledaren nomineras inte för att hon tros lyckas. Snarare för att Norlén insett att nästa omröstning behöver rivas av och det då låg närmast till hands att låta henne ta smällen.
Delvis går det också att läsa in en viss uppsträckning av Thand Ringqvist i Norléns val. Förvisso hade det inte varit okomplicerat att låta Magdalena Andersson falla när det inte var hon själv som sonderade för mittenalternativet. Men nu blir det ännu tydligare bokfört att det är Thand Ringqvist som förkroppsligar denna väg som hittills ingen annan ser, och på tisdag också själv får bära riksdagens förväntade förkastande av det.
Kristersson nästa sonderare
Efter att tidigare också betonat sin vilja att ge partierna den tid som krävs höjer Norlén också trycket framåt genom att redan nu peka ut Kristersson som nästa sonderare.
Visserligen svävade han på svaret om också denna sondering skulle avslutas med en tredje statsministeromröstning, med hänvisning till att han i det läget också vill höra sig för med de rödgröna om hur långt deras samtal nått. Påpekandet att han förväntar sig att alla partier fortsätter att prata, oberoende av sonderingsuppdrag, kan inte tolkas som annat än en tydlig förväntan på Andersson att även hon fortsätter ansträngningarna på sin sida.
Otydlighet om ordningen
Otydligheten om den följande voteringsordningen fyller också funktionen att Kristersson och Andersson inte ska veta – och kunna kalkylera med – vem av dem som skulle bli prövad i en eventuell fjärde, och såldes mest åtråvärd, omröstning, med hotet om ett extraval stirrande rakt i ansiktet förväntas kunna få andra partiers röda linjer att till slut ge vika.
Men även om det således är svårt att veta i vilken ordning allt kommer ske – och det efter dagens signal från Norlén möjligen inte behöver vara helt säkert att Andersson efter ett eventuellt Kristerssonmisslyckande skulle få ett formellt sonderingsuppdrag – låter det som att båda kan ställa in sig på att bli prövade i varsin av de återstående statsministeromröstningarna.
Sannolikt blir bådas huvudutmaning att locka in vågmästaren Centerpartiet i den egna konstellationen.
Skulle det skita sig för båda väntar extraval.
There is a new talman in town.