EU-kommissionen har föreslagit att unionens nästa långtidsbudget ska svälla kraftigt och finansieras genom högre nationella avgifter och nya EU-skatter. En ständigt växande budget löser dock inte Europas strukturella tillväxtproblem som beror på överregleringar, handelshinder och dyr energi. En färsk undersökning från Företagarna visar att landets småföretagare vill att regeringen stoppar EU-kommissionens slösaktiga budgetförslag.
Europa är på god väg att bli mer av ett museum än en stark ekonomisk aktör. Den låga tillväxten gör att vi halkar efter USA och har svårare att hävda oss i konkurrensen med växande ekonomier som Kina och Indien.
Tyvärr är EU:s tillväxtkris i hög grad skapad av oss själva. Bryssels alla regleringar har gjort det svårare att driva och starta framgångsrika företag. Därför är det provocerande att EU-kommissionen nu vill öka EU-budgeten ännu mer och skicka notan till unionens alla företagare och skattebetalare.
Om EU-kommissionens förslag bli verklighet skulle Sveriges avgift till EU öka med över 100 procent, vilket innebär omkring 90 miljarder kronor per år, enligt beräkningar från Regeringskansliet. Sveriges regering har dock möjlighet att stoppa förslaget genom veto, och en färsk undersökning från företagarna visar att nästan sju av tio företagare vill stoppa EU-kommissionens förslag.
Expansionen av EU-budgeten är knappast ett nytt fenomen. Sedan Sverige blev medlem i EU har budgeten svällt med hisnande 138 procent. Budgetökningen illustrerar EU:s problem. En större budget innebär fler transfereringar och byråkrater, samt att fokus flyttas från kärnuppdrag till allt fler sidouppgifter. Det är varken försvarbart eller proportionerligt. När EU-kommissionen vill fortsätta växa budgeten ytterligare säger vi med emfas nej, och som sista utväg behöver Sverige bereda sig för att lägga veto mot förslaget.
Det sägs att allt som är bra med EU är gratis och allt som är dåligt är dyrt. Att det är smidigt att resa, handla och bosätta sig andra länder kräver ingen enorm budget. Och den inre marknaden behöver inte mer bidrag, utan avregleringar och förenklingar. Den inre marknaden är Europas största styrka. EU-medlemskapet har höjt Sveriges BNP med uppemot 20 procent. För en vanlig svensk familj innebär det en ökning av den årliga disponibla inkomsten med 90.000 till 120.000 kronor. Det ger Europa en konkurrensfördel andra kontinenter bara kan drömma om. Men det är en position som långsamt glider oss ur händerna.
I stället för att stärka den inre marknaden och minska handelshinder har samarbetet präglats av införandet av krångliga regler, industristöd och en växande detaljstyrning av företag och marknader.
Unionens destruktiva regelbördor är något svenska företagare känner till alltför väl. Nyligen genomförde vi på Företagarna en stor panelundersökning där en majoritet av företagare uppger att EU-lagstiftningen övervägande försvårar för dem och färre än en tiondel svarar att lagstiftningen från Bryssel övervägande förenklar för deras företagande. Det är ett underbetyg som rätteligen motiverar företagarnas ovilja att öka utgifterna till Bryssel.
Europas minskade konkurrenskraft bekräftas även av Mario Draghis rapport The Future of European competetiveness, som konstaterar att vi blir omsprungna av både USA och Kina i produktivitet, innovation och tillväxt. Det kanske märkligaste av allt, vilket Draghi bekräftar, är att ett av Europas största hinder kommer från regler vi själva har stiftat, där olika nationer gör vitt skilda tolkningar.
När europeiska företag blir utkonkurrerade riskerar vi att hamna i en farlig negativ spiral som gör oss både ekonomiskt och militärt sårbara. Det sker i ett prekärt läge där Europas fortsatta styrka är existentiell. EU-samarbetet är idag alltför viktigt för att tappa fokus från sitt kärnuppdrag. Vårt samarbete behöver mer politisk självbehärskning och strömlinjeformning av regler. Kort sagt behöver samarbetet fokuseras på tillväxt och företagande. Kakan måste växa innan den fördelas.
Om EU ska kunna hävda sig mot USA, Kina och andra expansiva ekonomier behöver vi hyvla bort regler, inte bara bli bättre på att navigera runt dem. Det budskapet är glasklart i Företagarnas undersökning: när vi frågar våra medlemmar vad som skulle stärka EU:s konkurrenskraft mest toppar minskad regelbörda, lägre energikostnader, en starkare inre marknad och mer investering i forskning och innovation. Längst ner på listan hamnar en större EU-budget, mer skattefinansierat stöd till företag och högre sociala och miljömässiga krav. Det betyder att EU måste göra tre saker:
1. Gå i mål med och stärk regelförenklingsarbetet. Det räcker inte att förenkla några enskilda lagar medan ny detaljreglering strömmar in från andra håll. Varje nytt lagförslag måste prövas hårt mot om det verkligen behövs. Befintliga regelverk behöver aktivt rensas, inte bara kodifieras i ett snyggare format.
2. Riv handelshinder och stärk den inre marknaden. Nationella särregler gör EU:s inre marknad onödigt splittrad och dyr att verka i. EU måste riva dessa hinder och samtidigt fördjupa frihandeln med omvärlden och undvika protektionistiska fallgropar.
3. Prioritera energi och forskning – inte bidrag. Lägre energikostnader och mer investeringar i forskning och innovation ger verklig effekt på lång sikt. Det är fundamentalt annorlunda mot skattefinansierade industristöd, som skapar beroenden och snedvridning snarare än konkurrenskraft.
Olivia Karlsson, näringspolitisk expert inom regelförenkling och EU:s inre marknad, Företagarna