Redan i början av året varnade vi på Företagarna för att efterspelet av Sernekes Sveriges konkurs hotade landets företagsklimat i grunden (SvD 2/2). Lagstiftningen syftar till att konkursförvaltaren ska säkra tillgångar till konkursboet för att betala skulder. En del i konkurslagstiftningen gör det möjligt att rikta återkrav mot företag för obefogade transaktioner nära inpå konkursen. Framför allt i syfte att stävja rena bedrägerier. Det vi ser i efterspelet av Serneke är något helt annat.
Hundratals underleverantörer har färdigställt byggprojekt enligt avtal. Ofta rör det sig om offentliga kontrakt som byggen av skolor, fängelser och vårdinrättningar. Jobben har tillfört Serneke Sveriges konkursbo stora värden. Om företagen inte fullföljt projekten hade Serneke Sverige inte kunnat få betalt av slutkunden. Lagstiftningen är på den här punkten tydlig: Om marknadsmässiga affärer har tillfogat konkursboet värde ska de inte återvinnas.
I mitten av oktober hade 41 av dryg 200 stämningar avgjorts i domstol. När vi läser domarna noterar vi att ingen tingsrätt har gått på konkursförvaltarens linje förutom vid ett enda tillfälle. Då dök det stämda bolaget inte upp i rätten och en så kallad tredskodom meddelades. I alla andra fall har konkursförvaltaren tvingats retirera från sina krav eller förlikas på mindre summor mellan noll och 10 procent av de initiala återkraven. Utfallen i domstolarna går bara att tolka som att det inte finns någon juridisk bäring för konkursförvaltarens linje.
I en artikel i Di (16/10) säger konkursförvaltaren Wistrand att det inte är ovanligt att förlikas på mindre summor och att beloppet beror på företagets betalningsförmåga. Samtidigt är tillsynsmyndigheten, Kronofogdemyndigheten, tydlig med att återkrav bara ska riktas när det finns en reell möjlighet för att få intäkter till konkursboet. Konkursförvaltarens till synes slumpmässiga stämningar som lett till små eller inga återkrav är en glasklar illustration av att stämningarna aldrig borde ha initierats. Ändå har de fått fortgå.
En ny dom från skiljedomstolen i Stockholm sätter ljuset på fler haltande bevis från konkursförvaltaren. Wistrand har stämt bolag för jobb som gjorts upp mot ett och ett halvt år innan Serneke Sveriges konkurs med hänvisning till att bolaget var på obestånd vid den tidpunkten. En enig nämnd menar att det inte finns några bevis att Serneke var på obestånd innan konkursen var ett faktum i januari 2025. Det verkar dock inte hindra konkursförvaltaren från att fullfölja sina krav mot hundratals underleverantörer, trots att det nu är ställt utom allt tvivel att han inte har fog för sina stämningar. Det är rimligt att fråga sig varför.
Det är svårt att bortse från att stämningarna är mycket lönsamma för konkursförvaltaren CMS Wistrand.
I dagboksbladet från tillsynsmyndigheten går det att läsa att stämningarna är ”mycket omfattande” och att de ”sysselsätter ett fyrtiotal kollegor” på byrån. Fram till den 10 juli i år har CMS Wistrand begärt och beviljats drygt 55 miljoner kronor i förskottsarvode. Totalsumman kommer sannolikt passera över 100 miljoner kronor när samtliga mål är avgjorda. Det är pengar som i stället hade kunnat gå till att betala legitima fordringsägare som aldrig fått betalt av konkursboet för de varor och tjänster de levererat. Bland dessa finns en uppsjö mindre byggföretag, plåtslagare och elfirmor.
Något som inte går att läsa sig till i tingsrättens avgöranden är det lidande hundratals stämda företagare känner och har känt. Vi på Företagarna har haft otaliga samtal med många av dem som varit oroliga över att se sina företag gå under på grund av skyhöga återkrav. Många har vittnat om sömnsvårigheter och stress. Vanliga småföretagare har sällan heller erfarenhet av vare sig domstolsbyggnader, juristkontakter eller stämningar.
Nu vilar ett tungt ansvar på tillsynsmyndigheten att göra skäl för sitt namn och faktiskt granska förvaltarens agerande. Annars finns det en stor risk att härvan upprepar sig när nästa lycksökare vill dra vinning av att utnyttja lagstiftningen till sin yttersta spets.
Det är inte värdigt en rättsstat som Sverige.
Magnus Demervall, vd på Företagarna