ANALYS
LISA GRENFORS
Så fick Trump nationaldagen att handla om honom själv
・Uppdaterad:
God mat, några öl och en ledig sommardag med släkt och vänner – för många amerikaner handlar nationaldagen om gemenskap under landets viktigaste sekulära helgdag. På många platser finns också möjligheten att se ett fyrverkeri och på så sätt fira dagen då självständighetsförklaringen godkändes den 4 juli 1776, när de 13 ursprungliga amerikanska kolonierna slog sig fria från Storbritannien. För alla amerikaner vet vad den fjärde juli handlar om.
Men i år, när det har gått 250 år sedan självständighetsförklaringen godkändes, väcker nationaldagen kritik och ses till och med som en kamp om nationens själ. Kritikerna anser att dagen har förvandlats till en symbol för president Trump – och skaparen är presidenten själv. Showmannen som gillar extravaganza väljer därför att göra fjärde juli till sin egen dag, inte nationens, menar de som ser rött kring evenemangen redan under upptakten till den 4 juli.
I det politiskt polariserade USA har det blivit svårt för delar av befolkningen att enbart se nationaldagen som ett tillfälle att fira grundläggande värden om frihet och demokrati.
Tydligt tecken
Ett tydligt tecken på detta är att två olika organisationer håller i firandet, vilket ju är särskilt omfattande på grund av 250-årsjubileet. Den ena är kommittén America 250, som instiftats av kongressen över partigränserna. Den andra är president Trumps organisation, Freedom 250. Kongressens America 250 påbörjade sitt arbete redan för tio år sedan, medan Freedom 250 bara är drygt ett år gammal. Kritikerna ser Trumps organisation som ett verktyg för honom att sälja in sig själv, sin personkult och sitt eget kampanjbudskap – en ren kapning av ett firande som borde komma alla amerikaner till del.
Medelålders och äldre amerikaner drar paralleller till det förra stora firandet: 200-årsdagen som inföll 1976. USA höll på att återhämta sig efter Watergateskandalen och president Nixons avgång. Gerald Ford var president och fokus låg på lågmäldhet, nationell samling och vikten av att minnas USA:s historia genom mängder av lokala evenemang, seminarier, utställningar och kulturupplevelser över hela landet. En stor skillnad mot i dag var att Ford, enligt historiker, inte framhävde sig själv eller sitt parti.
Väcker starka känslor
USA:s historia och hur den beskrivs väcker starka känslor. Ursprungsbefolkningens historia och konsekvenserna av slaveriet är inte de delar som lyfts fram i Trumps berättelse om vad USA var och är; snarare är det en mer patriotisk och traditionell historieskrivning som betonas.
Tidigare i år ledde detta till stora konflikter kring skyltarna utanför President’s House i Philadelphia, där USA:s förste president George Washington bodde under slutet av 1700-talet. Skyltarna beskrev fakta, nämligen att Washington hade egna slavar trots sina idéer om frihet och människors lika värde. Skyltarna plockades ner av National Park Service och byttes ut mot nya där fokus flyttades mot en mer traditionell beskrivning av Washington och utan problematiserande kring honom som slavägare och vilka slavarna var.
Det juridiska bråket om skyltarna i Philadelphia har blivit en spegel av dagens USA. När landet nu firar 250 år är det inte bara fyrverkerier och gemenskap som står i centrum, utan en strid om vem som egentligen äger den amerikanska historien.