Detta är en krönika. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Den allsvenska slutspurten är många långa utsparkar ifrån galaglansen i Ballon d’Or – men jag föredrar höstregn och kvalångest här hemma alla dagar i veckan före stjärngalleriet i London.
Nerven, närheten och närvaron är delar i den allsvenska succéformeln. Höstmatcherna, när vi gått över till vintertid och plockar fram både täckjackan och långkalsongerna för att gå på fotboll, har något magiskt över sig. Framför allt när elljuset tänds för mitt-i-veckan-match och det går att se spelarnas snabba andhämtning som små röksignaler.
Det är nu allt ska avgöras, både i toppen och botten. Fem omgångar återstår av herrallsvenskan. Guldstriden lever, efter att AIK besegrat Sirius den gångna helgen, samtidigt som Hammarby tog tre poäng borta mot Mjällby. Djurgården sumpade möjligheten att ta in tre poäng på Sirius, efter att ha tappat en till synes säker 2–0-ledning hemma mot Örgryte till 2–2. Försvann guldchansen där helt och hållet?
Det är många AIK-fans som har svårt att förlika sig med det faktum att deras lag genom trepoängaren i Uppsala nu hjälpte lokalrivalerna Hammarby och Djurgården ”in i guldmatchen”. Men självklart kan och ska inte AIK tänka på detta. De gjorde en av säsongens bästa matcher i 2–1-segern, en moralisk stark insats på bortaplan mot seriens bästa lag.
Hur Djurgården kunde tappa 2–0 till 2–2 mot bottenlaget Örgryte är en gåta. Djurgården dominerade stort i första halvlek efter mål av Jeppe Okkels, framspelad av allsvenskans assistkung Bo Hegland. Det var omvända roller efter paus när Hegland satte 2–0. Men Djurgården klarade inte av att ”spela av matchen”, utan bjöd in gästerna alltmer. Det mentala spelet, framför allt nu när allt ställs på sin spets, avgör ofta matcherna. Örgryte utnyttjade Djurgårdens nervdaller och kunde både reducera och kvittera.
Hammarby klarade bättre av att hålla nerverna i styr borta mot Mjällby. Montanter Madjed visade vägen med ett drömmål (kanske årets mål?) i andra halvlek och i slutminuterna kunde Oscar Johansson Schellas säkra trepoängaren när han rullade in 2–0, framspelad av Nahir Besara.
Hammarby är nu ”bara” sex poäng bakom Sirius med fem omgångar kvar att spela, dessutom med sju måls bättre målskillnad. Guldstriden lever, inte minst eftersom Hammarby tar emot just Sirius på torsdag kväll och kan minska avståndet till tre poäng. Seriefinalen är något alldeles extra. 3 Arena är utsåld och det kommer att vara en elektrisk stämning vid avspark 18.30.
Jag tippade Hammarby som svenska mästare inför säsongen, men trodde ärligt talat för några veckor sedan att Sirius hade avgjort guldstriden efter att ha kommit tillbaka från svackan i augusti med tre raka förluster. Nu har Hammarby fått en ”andra chans” igen, samtidigt som Sirius fortfarande har greppet om en inteckning i Lennart Johanssons pokal, isåfall den första i föreningens historia.
Skulle Sirius lämna 3 Arena med tre poäng – ja då ska väldigt mycket till för att Hammarby eller Djurgården ska kunna komma ifatt. Om Hammarby däremot vinner – då blir guldracet en rysare hela vägen till slutomgången den 29 november.
Hammarby har fördelen av hemmaplan, en seger i ryggen och en känsla av ”allt att vinna”, medan Sirius går in i den allsvenska slutspurten med ett guld att förlora. Vilket lag hanterar det mentala spelet bäst?
Mitt tips är att Hammarby tar hem segern på torsdag och minskar avståndet till tre poäng. Bajen har visserligen under säsongen haft svårt att prestera på topp när det gällt som mest. Exemplen är flera: cupfinalen mot Mjällby i maj (1–2), Conference League-kvalet mot polska Rakóv Czestochova (0–1 hemma efter 0–0 borta) samt noll segrar i derbyna mot AIK och Djurgården.
Bajentränaren Henrik Rydström har sedan han kom till föreningen i somras påtalat att han vill få in en mer cynisk vinnarmentalitet i klubben.
– Till mina spelare har jag sagt att om man skulle kunna injicera vinnarkänsla så skulle jag göra det. Typ sälja mina barn. Bara för att få uppleva den, sa han skämtsamt till Fotbollskanalen efter segern mot Mjällby.
– Jag försöker balansera rätt. Vi har en process, vi tänker långsiktigt. Men det gör jag nästan aldrig i stunden. Däremot kan man försöka nyansera: ”vi förlorar automatiskt dåligt och vi vinner automatiskt bra”, fortsatte han.
Rydström, som var tränare i Sirius 2019–2020 och känner klubben bra, ser inte guldracet som en duell mellan Hammarby och Sirius.
– Vi har en känsla av att vi har något att vinna, men på samma gång har vi Häcken som öser in mål och Djurgården som har haft jäkligt bra form. Det finns ett guldrace – men det är fler som är involverade, säger han.