Världens länder lovade 2022 att före 2030 återställa 1 miljard hektar förstörd mark till blomstrande natur. Halvvägs dit är siffran 252 miljoner hektar. Även om det är långt kvar, och takten skulle behöva tredubblas, rör det sig om en större yta än någonsin tidigare, lyfter två FN-organ fram i en ny rapport.
– Forskningen säger att även om vi bara återställer 15 procent av våra prioriteringsområden så kan det fånga in och lagra 30 procent av koldioxidökningen i atmosfären sedan industriella revolutionen, och det kan hjälpa till att undvika 60 procent av utdöendet av arter, säger Doreen Robinson vid miljöorganet Unep vid en pressträff.
Rapporten är den första globala uppskattningen inom området. Den bygger på vad länderna själva uppgett och på analyser och data som olika projekt lämnat in. Projekt pågår i 149 länder i nästan hela världen.
– Vi har sårbara och utrotningshotade arter som saigaantilopen, bergsgorillan och jaguaren som återvänder till sina ekosystem, säger Yelena Finegold vid FN:s jordbruksorganisation FAO vid pressträffen.
Korridorer binder samman
Natur kan försämras eller degraderas till följd av överexploatering, förstörelse, klimatförändringar, föroreningar och invasiva arter. Mellan 2015 och 2019 ökade andelen degraderad landyta globalt från 11,5 procent till 15,4. FN lyfter fram 35 flaggskeppsprojekt runt om i världen. Ett exempel är vildmarkskorridorer så att den skog som en gång i tiden sträckte sig över delar av Brasilien, Paraguay och Argentina, men som blivit fragmenterad, binds samman igen. Det gör att jaguaren och den gyllenhuvade lejontamarinen kan röra sig fritt mellan skogsområdena.
I Kirgizistan är den sällsynta snöleoparden på väg tillbaka efter omfattande insatser, där ekoturism också blivit en viktig inkomstkälla.
Längs den heliga floden Ganges i Indien renas numera avloppsvatten och industriavfall i nya reningsverk. I den viktiga dricksvattenkällan har även den skygga gangesdelfinen börjat återhämta sig.
Fem nya projekt
I samband med FN:s möte om biologisk mångfald har fem nya projekt utsetts, varav två är i stadsområden. I italienska Milano har tre miljoner träd planterats på tidigare industritomter och parkeringsplatser och i Seattle har invasiva växter gett plats åt inhemska när 831 hektar återställts.
Fakta: Ny FN-rapport om naturens återställande
FN:s jordbruksorgan FAO och miljöorgan Unep har tillsammans gjort rapporten ”Nature’s comeback – Scaling ecosystem restoration for people and planet” som handlar om arbetet med att återställa degraderad eller förstörd natur.
Enligt rapporten håller 252 miljoner hektar världen över på att återställas. Det är långt i från målet på 1 miljard hektar 2030, men mer än någonsin tidigare.
Fakta: Stormöte vartannat år
FN-toppmötet om biologisk mångfald hålls vanligtvis vartannat år. Det nuvarande, COP17, äger rum i Jerevan i Armenien mellan 19 och 30 oktober.
COP står för Conference of the parties och syftar på parterna i FN:s konvention för biologisk mångfald. Siffran anger vilket möte i ordningen det är.
2022 stod kanadensiska Montréal värd. Den historiska överenskommelse som slöts där omfattar 23 åtgärdsmål och kallas för Kunming–Montréal GBF (globala ramverket för biologisk mångfald). Det handlar bland annat om att skydda 30 procent av land och hav fram till 2030.
Tillägget Kunming kommer av att den kinesiska staden skulle ha stått värd för mötet, något som ändrades till följd av Kinas dåvarande covid-restriktioner.