Att barnkullarna minskar betyder inte att lärarbristen gör det. Enligt både fack och myndigheter riskerar kortsiktiga neddragningar att förvärra problemen på lång sikt. Nu efterlyses satsningar som får behöriga lärare att stanna. Och återvända.
Trots minskande barnkullar står Sverige inför en långvarig lärarbrist. Enligt Skolverkets senaste lärarprognos kommer det att saknas omkring 10 600 behöriga lärare och förskollärare år 2038. Bristen väntas bli särskilt stor inom förskolan, bland speciallärare, yrkeslärare samt lärare på högstadiet. Prognosen understryker att utmaningen inte i första hand handlar om elevantal, utan om arbetsvillkor, kompetensförsörjning och skolans långsiktiga attraktivitet. Även om prognosen inte är pinfärsk är situationen fortfarande densamma.
– Vi har en fortsatt brist på speciallärare, lärare i fritidshem, grundskollärare och gymnasielärare, något som bekräftats av Arbetsförmedlingens senaste yrkeskompass. Dessutom visar underlag från Statistiska centralbyrån att arbetsgivare har svårigheter att rekrytera personal med rätt kompetens till många av läraryrkena, säger Anna Olskog, förbundsordförande för fackförbundet Sveriges lärare.
Hon menar att vi inte ska lägga för mycket vikt vid den demografiska utvecklingen utan istället se tillfälligt minskade barnkullar som ett gyllene tillfälle att istället balansera lärarbehörigheten med storleken på barn- och elevgrupperna på längre sikt.
– Om man river ner kapaciteten idag blir det trögt att bygga upp den senare. Arbetsgivarna måste också anstränga sig för att rekrytera legitimerade och behöriga lärare och inte skylla på demografin.
Det är också, enligt Anna Olskog, runt 30 000 behöriga lärare som lämnat yrket för att jobba med annat.
– Stress och hög arbetsbelastning är förklaringar som framkommer i våra undersökningar. Lärarna behöver få bättre förutsättningar att fokusera på sitt kärnuppdrag, planera, genomföra och följa upp undervisningen. Våra undersökningar visar att många av dem kan tänka sig att återvända till läraryrket om arbetsgivarna satsar på att förbättra arbetsmiljön och löneutvecklingen. En del handlar också om att ge obehörig personal möjlighet till att komplettera sin utbildning för att bli behöriga lärare.
Katarina Nyström, tillförordnad enhetschef på Skolverket, pekar på insatser som Lärarlyftet, där lärare genom ämnesstudier kan komplettera sin legitimation med behörigheter i flera ämnen, årskurser och skolformer, och Professionsprogrammet, som lanserades i september 2025 och syftar till att förbättra möjligheterna till fortbildning, utveckling och karriär i yrket.
– Att få lärarna att stanna och höja läraryrkets attraktivitet genom att erbjuda individuell kvalitativ kompetensutveckling är en viktig insats från vår sida, säger Katarina Nyström.
Skolverket ser också att det är viktigt att minska dagens rektorsomsättning och att huvudmännen har en viktig roll i det arbetet.
– Huvudmän behöver ge rektorer goda förutsättningar att kunna fokusera på sitt pedagogiska ledarskap, något som i sin tur påverkar lärarnas förutsättningar att bedriva och utveckla undervisning.
Sedan 2015 har Beatastiftelsen arbetat för att höja läraryrkets status och förbättra förutsättningarna för Sveriges lärare. Det som började som en årlig gala har vuxit till ett bredare arbete för förändring, året runt.
– Vi driver seminarier, lärarnätverk och opinionsbildning för att ge lärare den kunskap, det stöd och den röst de ofta saknar. Genom att skapa mötesplatser och sprida lärarnas perspektiv vill vi bidra till att fler väljer yrket och stannar kvar i det, säger Beata Kull, grundare till Beatastiftelsen.
– Man blir glad när Jan Guillou säger till alla duktiga lärare på Lärargalan att ni lärare, ni kan leda vilken grupp som helst, ni kan leda vår framtid.