Valet i Israel: Detta händer nu
Rösträkningen i Israel pågår för fullt. Varken premiärminister Benjamin Netanyahus koalition eller oppositionen, ledd av Gadi Eisenkot, ser ut att få egen majoritet. Nu väntar svåra förhandlingar – och troligtvis utsuddade röda linjer.
– Det kan ta veckor, dagar, eller månader innan vi faktiskt vet vilken riktning Israel kommer att ta, säger SVT:s Mellanösternkorrespondent Gia Hamidi-Nia.
Mer än 85 procent av rösterna har räknats i det israeliska parlamentsvalet. Benjamin Netanyahus parti Likud ser ut att bli störst, men varken hans eller huvudutmanaren Gadi Eisenkots koalition ser ut att få de 61 mandat som krävs för majoritet i det israeliska parlamentet Knesset.
I nuläget ser Netanyahus koalition ut att få 53 mandat, medan Eisenkots koalition får 48.
De två israelisk-arabiska partierna Ra'am och partialliansen Gemensamma listan, ser ut att kunna bli vågmästare med 19 mandat.
Förhandlingar kan ta lång tid
Varken Benjamin Netanyahu eller Gadi Eisenkot vill samarbeta med de arabiska partierna, men troligtvis pågår redan samtal inför vad som kan bli en komplicerad regeringsbildning, med många olika röda linjer.
Det parti som har den starkaste röda linjen mot att sitta i en regering med de israelisk-arabiska partierna är Avigdor Liebermans parti Yisrael Beiteinu, som är med i Eisenkots block, säger Isabell Schierenbeck, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
– Man pratar nu om att han eventuellt skulle kunna tänka sig att släppa den röda linjen om han får till exempel premiärministerposten, säger Schierenbeck.
Genom en liknande uppgörelse 2021 blev tillslut Ra'am en del av Bennett–Lapid regeringen.
Knäckfrågorna
Netanyahus Likud fokuserar mycket på yttre fiender i sin politik. De anser att kriget mot Iran måste fortsätta, att Hamas i de palestinska områdena måste krossas och likaså Hizbollah i Libanon.
Eisenkots parti Yashar vill inte nödvändigtvis att krigen tar slut, säger SVT:s Mellanösternkorrespondent Gilda Hamidi-Nia, men vill se en förändrad diplomati.
En annan stor fråga som oppositionen drivit gäller den ultraortodoxa befolkningen som tidigare inte behövt göra militärtjänstgöring. Någonting som Eisenkots block vill ändra på.
Enligt Isabell Schierenbeck vill de också ta ett hårdare tag mot bosättarvåldet på Västbanken och stoppa fördrivningen av palestinier.
– Man har inte heller en agenda som gäller en annektering av Västbanken, säger Schierenbeck.
Hon menar att blocket vill få bort milisgrupperna i det området, samtidigt som de ser det som ett sätt att reparera relationen till både USA och Europa.
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.