Artikeln i korthet
Det har varit en snackis ända sen primärvalet i somras.
”Den riktiga” Dan Sullivan, med initialen S, är republikan och sittande senator.
Han blev bara tvåa i primärvalet efter demokraten Mary Peltola – något som inte bara lär ha haft med Peltolas budskap att göra, utan också med att det var en till Dan Sullivan på valsedeln: den pensionerade läraren Dan J Sullivan.
Dan J Sullivan säger att han ”ändå hade tid över” för att försöka bli senator.
Bland många republikaner i Alaska är Dan J nu ett rött skynke, och han kallas ”Decoy Dan” – villospåret.
Donald Trump: ”Det är bara fusk”
När Donald Trump i mitten av månaden var i Wasilla i Alaska och kampanjade för Dan S Sullivan (den sittande senatorn, alltså), gick han till angrepp mot Dan J Sullivan och demokraterna.
– Det här är bara fusk. De är hemska, sa Trump om demokraterna.
– De hittade en kille som heter Dan Sullivan, de satte upp honom för att skapa förvirring, fortsatte Trump.
Bland flera republikanska väljare i Alaska är det den bilden som har fått fäste.
Merry, som har varit och handlat i Wasilla när hon möter Expressen, är övertygad om att det är en manöver från demokraterna.
– Jag tror många inte begriper att det är två olika personer. Och jag tror inte de begriper att det är demokraterna som kastade in den andra Dan.
Hon ville så gärna gå på Trumprallyt, men kroppen håller inte för att köa i fyra–fem timmar längre.
– Men jag tror inte hans besök gör nån större skillnad, faktiskt. De flesta republikaner har redan bestämt sig. Jag har bott här sen 1956 och sett många komma och gå, men Dan Sullivan har aldrig gjort nåt för att skada Alaska, säger hon.
Precis som Merry tänker Peter Probasco, 70, i Anchorage rösta på ”riktiga Sullivan” – och rösta bort det som de ser som orsaken till Dan vs Dan-problematiken.
Det handlar om det som kallas ”ranked choice”, att man på valsedeln får ranka kandidaterna och rösta på dem i fallande ordning. Det omdebatterade systemet är i sig självt med på valsedeln och många republikaner ser det som en av de viktigaste frågorna i höst.
– Det är inte så att ”den andra Dan” inte förtjänar att vara med på valsedeln. Han har tagit stegen man ska ta, så det kan man inte säga nåt om. Men jag gillar det inte. Jag tycker det är rena bedrägeriet, säger han.
Så här fungerar Alaskas "ranked choice"-val
Eftersom delstaterna i USA har olika vallagar ser det olika ut på olika ställen.
I Alaska fungerar det så här: I primärvalet står alla namn på samma valsedel, oavsett parti. (Det vanliga är att republikaner och demokrater har var sitt primärval och man väljer en kandidat i respektive parti).
De fyra som får flest röster går vidare till valet i november. I år är det de två Sullivan, demokraten Mary Peltola och ytterligare en republikan, Gerald Heikes.
Om en person får över 50 procent så är valet avgjort.
Om det inte sker plockas den sist placerade kandidaten bort. Om en väljare hade den bortplockade som sitt toppnamn på valsedeln räknas väljarens andraval i nästa runda. Om det inte är avgjort efter det plockas trean bort och man gör samma process igen.
Probasco jobbade inom fiskeribranschen och vill att Alaska ska få utnyttja de resurser som finns i delstaten. Fisket och framför allt oljan spelar stor roll för människor i Alaska.
Under Joe Bidens tid i Vita huset godkändes visserligen det stora Willowprojektet för oljeutvinning på norra sidan av Alaska, men han införde också många begränsningar för oljeindustrin.
– Befolkningsmässigt är vi små, men vi har enorma resurser. Och vi behöver ledare i Washington som kan se till att vi får en ansvarsfull utveckling av de tillgångarna. Det är viktigt för vår självförsörjning, säger Probasco.
Villospåret Dan J Sullivan vill inte prata politik
Dan J Sullivan – ”villospåret” – slår ifrån sig kritiken.
I en av få intervjuer med större medier säger han till Wall Street Journal, som besökt hans lilla hemort Petersburg i södra Alaska, att ingen annan låg bakom hans kandidatur.
Han bytte från oberoende till republikan efter att Alaskas oberoende parti upplöstes i fjol, och sköter kampanjen mest på Facebook. Det är inte så många egna förslag, mest är det kritik mot senator-Sullivan.
Med WSJ vill han inte prata politik (!). Han är rädd att bli gjord till ”clickbait”, säger han.
– Du vet, från utsidan ser det ut som ”den här killen kandiderar till senaten, hur knäppt är inte det?”. Men det finns inte så mycket folk här, och man kan kliva fram och göra saker man kanske inte skulle göra om man bodde nån annanstans, säger Dan J Sullivan.
Donald Trump har nu fått justitiedepartementet att lämna in en stämning i federal domstol i Alaska, där man kräver att delstaten inte ska få certifiera en seger för Peltola om ”Decoy Dan” är kvar på valsedeln.
– Det var jag som sa ”gör det”, sa Trump i slutet av förra veckan, skriver AP.
Nyhetsbyrån skriver att det är vad demokrater och rösträttsaktivister fruktar – att Trump kommer att försöka förhindra att valresultat fastställs i val där republikaner förlorar, likt försöken efter presidentvalet 2020.
Under onsdagen fick republikanerna stöd för sin teori om ”Decoy Dan” – då kom ett avslöjande från New York Times där tidningen skriver att det var Peltolas kampanj som låg bakom värvningen.
Dan Sullivan får stöd av Dan Sullivan mot Dan Sullivan
Oavsett vad han lyckas åstadkomma kan pensionär-Sullivan bli tungan på vågen i valet: I de senaste mätningarna har Peltola en ledning över senator-Sullivan med några procentenheter, så om pensionär-Sullivan tar några procent så kan det resultera i en förlust för senator-Sullivan.
Och jo, just det:
Anchorages tidigare borgmästare har ställt sig bakom senator-Sullivan.
Vad borgmästaren heter? Dan A Sullivan.
Alaska & oljan
Alaska är nästan fyra gånger så stort som Sverige, men har en befolkning som är jämförbar med Stor-Malmös (780 000).
Även om man tar upp mindre olja nu än vid toppnoteringarna för några decennier sen är oljeindustrin är enormt viktig för Alaska. Runt en fjärdedel av jobben i delstaten är direkt eller indirekt kopplade till oljan.
Alaska har också, likt Norge, en ”oljefond” som betalar för en stor del av de offentliga utgifterna. I Alaska finns därför ingen delstatlig inkomstskatt. Dessutom betalar oljefonden ut utdelning till alla invånare. I fjol var det 1 000 dollar, runt 10 000 kronor. För Alaska innebär det att kriget i Iran, som driver upp oljepriser, faktiskt är gynnsamt för den lokala ekonomin.