”Det här ska återvinnas” – forskare om giftsörjan från Essvik
Ett nytt lass sediment från sjöbotten har precis tömts i den stora avvattningsdammen i Essvik när forskaren Gabriela Paladino kör fram Mittuniversitetets vita skåpbil. Det är den svaveldoftande giftmassan hon och hennes kollega är ute efter – som forskningsobjekt.
Ur skåpbilen plockar Paladino och forskningsingenjören Firoz Shah fram ett gäng plastbehållare som ska fyllas med prover från fiberbanken.
Plastdunk efter plastdunk fylls upp med den svarta sörjan som ska tas till laboratoriet. Universitetet ingår i SÅMAF, ett uppföljningsprojekt kopplat till testerna i Essvik.
Giftmassorna ska återanvändas
– Den ena fiberbanken är inte den andra lik, förklarar Garbriela Paladino, och berättar att proverna de hämtar antagligen kommer att bjuda på nya utmaningar för forskarteamet.
Gabriela Paladino kommer från Argentina, och har varit knuten som forskare vid universitetet sedan 2019. Hon räknar med att hitta en rad områden för fibermassorna som tagit upp:
– Det är ju organiska sopor, förklarar hon medan hon fyller upp en av dunkarna.
– Det kan användas som biokol, som fyllnadsmassa vid byggen eller som kompostmaterial.
Samarbete med kommunen och statlig myndighet
Det här uppföljande studierna görs i samarbete med Statens Geotekniska institut och Sundsvalls kommun med finansiering från Naturvårdsverket.
Inom ramen för projektet har man även kontakter med ett företag som tillverkar biokol, ett av de tänkta användningsområdena för fibermassorna.
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.